Reportage

Alf B och Kerstin Svensson: – Viktigt att lyssna på varandra

Psykologen Alf B Svensson växte upp i Ljungby där pappan drev en färghandel.

– Pappa böjde sina knän vid sängen och bad varje morgon innan han skulle iväg till sin affär. Han ställde upp för missbrukare, och när folk snackade skit om någon så satt han inte tyst utan försvarade den, berättar Alf B Svensson för Inblick.

– Det var väldigt mycket i hans liv som påverkade mig, mer än jag förstod som barn, fortsätter Alf.

Han följde ibland med sin pappa till Frälsningsarmén. Alfs mamma, som saknade en levande tro, stannade hemma.

Själv tog han ett konkret beslut att följa Jesus i yngre tonåren, under ett läger med Missionskyrkan på Hjortsbergagården utanför Växjö.

Träffade Kerstin

Hemma i Ljungby fanns ett tiotal tänkbara tjejer att gifta sig med. En av dem var Kerstin, dotter till en pastor. Det kom sig så att hon ville lära sig spela klarinett och tyckte att Alf, som spelade bra, skulle kunna ge lektioner.

– Hon började gå hos mig, men det blev inte så mycket klarinettspelande.

Istället uppstod kärlek och de gifte sig några år senare. Då hade Alf börjat på psykologutbildningen i Lund.

– Jag är inte så praktisk lagd eller intresserad av tekniska prylar, men jag var, som pappa, alltid intresserad av människor.

Fler år senare fick Alf reda på att det finns något som heter existentiell intelligens.

– Man har ett intresse för livsfrågor och hur man ska leva livet. Jag är inte så smart i huvudet, men den begåvningen har jag.

På utbildningen skulle olika teorier och förhållningssätt analyseras. Alf ifrågasatte tron på Gud, men den bestod provet.

– Har man ifrågasatt tron mycket, så blir den starkare.

Efter examen följde tjänst som skolpsykolog i Nässjö. Då hade han hunnit fylla 25, var nyutbildad och ganska osäker. Målet var att hjälpa alla – det gick sådär.

– Jag höll på att bli utbränd och trodde att jag skulle bli älskad av alla, men det blev jag inte.

Rimlig nivå

Tiden som skolpsykolog kunde ha blivit kort, men så kom insikten om en mer rimlig ambitionsnivå.

– Om jag träffar 100 barn och kan bidra till att 80 av dem får det lite bättre eller mycket bättre ska jag vara nöjd och inte tycka att jag är en dålig psykolog för att jag inte kan hjälpa alla.

– Man måste lära sig att se ett misslyckande som ett inlärningstillfälle, inte som ett bevis på att man är misslyckad.

På helger och andra ledigheter har Alf varit ute i Sverige och föreläst. Dessutom har han skrivit ett flertal böcker.

Bakgrunden till böckerna om samlevnad tror han är en kombination av att hans föräldrar inte var lyckliga i äktenskapet och att hans egen fru inte heller hade det så bra.

– Man kan tänka sig att vara gift med en psykolog måste vara idealiskt, men det var det inte. Då upptäckte jag att vi i kyrkan pratade väldigt lite kring relationer.

Det Alf hade svårt med var att ta kritik. När frun bad honom ändra på något, så skyllde han ifrån sig.

– Men det löste inga problem. Det borde jag insett som psykolog, men man regerar utifrån sina känslor.

Nu har Alf lärt sig att lyssna på Kerstin om hon är besviken eller ledsen.

– Om jag försöker förstå hur hon känner och inte anklagar, då är problemet nästan löst. Det kom jag på, om jag ska vara ärlig, efter 10 till 20 år som psykolog…

Att höra och lyssna är inte samma sak, enligt Alf och han förklarar: att lyssna innebär att visa att man har förstått genom att exempelvis återberätta: ”Du är besviken på mig för att jag…”

– Det är ett bra sätt att sammanfatta vad man hört. Bibeln talar mycket om att lyssna och vara sen till att prata.

– Det är intressant att Bibelns vägledning om hur man ska vårda sina relationer stämmer väldigt väl med Folkhälsomyndighetens anvisningar.

Kristna psykologer

Alf är förvånad över att det finns så få kristna psykologer och efterlyser fler.

– På psykologutbildningen analyseras allting sönder, men det är lätt att vara kristen psykolog, då mycket av beteende-teorierna stämmer med Bibelns undervisning.

Som skolpsykolog såg han att vissa problem med barnen aldrig hade behövt uppstå om föräldrarna hade fått bättre vägledning.

– Då började jag föreläsa för alla föräldrar i kommunen som hade barn i årskurs ett. Jag kom med lite råd i föräldraskapet, hur man ska tänka som förälder.

– Sedan dess har jag nog varit i de flesta svenska städer. Och haft ungefär 100 resdagar om året.

De som lyssnar på honom i kyrkor och församlingar får telefonnumret för att kunna ringa kostnadsfritt vid behov.

– Det är några samtal i veckan. Allra mest var det när jag varit och medverkat på Hillsong där det är väldigt många unga människor.

Vid 64 års ålder gick han i pension som skolpsykolog, men 16 år senare arbetar han fortfarande som föreläsare eller författare.

– Vid pensionen sa jag till Kerstin: ”Nu när jag är pensionär ska jag gå ner till heltid.” Tidigare arbetade jag heltid plus var ute och reste.

Pigg och utvilad

Kerstin hade ett krav: att han skulle vara pigg och utvilad när han kom hem från resorna. Ibland hade klockan närmat sig midnatt innan han var hemma.

– Det gick inte så bra. Längre fram, när folk ringde och bad mig föreläsa, fick jag be om att få återkomma så att jag och Kerstin kunde prata ihop oss.

Förutom lyhördheten för varandra har tron på Jesus varit något som håller dem samman.

– Jesus sa att man ska underordna sig varandra, att man ska visa mycket kärlek och att man ska förlåta, samt be om förlåtelse.

– Jag vet inte om äktenskapet hållit om vi inte hade kunnat förlåta varandra eller bett varandra om förlåtelse.

Inställningen är att äktenskapet ska hålla livet ut, som Bibeln uppmanar.

– Den målsättningen betyder ganska mycket. En del som viger säger att paret inte behöver älska i nöd och lust, utan bara så länge kärleken varar.

– Ska man gifta sig i kyrkan måste man uttrycka en vilja eller ett löfte att: ”Vi ska leva tillsammans livet ut.”

Den personliga tron på Jesus har gjort livet värt att leva.

– Jag vill göra skillnad, annars tycker jag livet inte är meningsfullt.

Han har fortfarande inga pensionsplaner, utan vill fortsätta hjälpa på det sätt som han kan.

– Jag har inte tänkt komma utvilad till himlen. Jag har alltid haft stort behov av att göra skillnad. Att som en del pensionärer åka till Kanarieöarna och spela golf, det tycker jag är tråkigt.

– Jag hoppas att folk fortfarande vill lyssna på mig och inte tycker att jag är för gammal.