Undervisning
Att vara en kristen är att vänta på Jesu återkomst
Torbjörn Aronsson
ESKATOLOGI DEL 3
Idag befinner vi oss i en situation där väldigt få kristna predikanter undervisar om Jesu återkomst och de tecken som föregriper den. Det är en märklig situation, inte minst mot bakgrund av att Jesus gång på gång varnade sina lärjungar för att andligt somna och glömma att det kommer en dag när han kommer tillbaka. Så var det inte när jag växte upp, under 1960 och 1970-talen. Jag har många levande minnen från den tiden och hur intensivt tidens tecken diskuterades.
I våra två tidigare artiklar har vi tittat på några aspekter av Herrens återkomst, dels att den hjälper oss att kunna hålla en kritisk distans till olika fenomen i vår samtid, dels att Jesus kommer tillbaka som en frälsare och fridsfurste men också som en domare. 2 Petrus brev 3:3‒13 ger oss det stora perspektivet:
Gud håller historien i sin hand.
Gud har tålamod för människors skull.
Gud har bestämt tiden när människorna och jorden ska dömas.
Guds dom ska följas av nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.
Undervisningen om Herrens återkomst sätter fokus på något väldigt centralt i biblisk tro, nämligen att den
Gud vi tror på är en Gud som griper in i historien. Gud är aktiv i historien och kommer att föra historien till sitt slut. Slutet är att Gud skapar nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor, för alla dem som tror på hans Son, Messias Jesus, och vad han har gjort genom sin död och uppståndelse. En specifik dag i historien kallade Gud Abram ut ur sitt land. En specifik historisk dag förde Gud Israel ut ur Egypten. En dag i historien föddes Jesus i Betlehem. En dag dog Jesus för våra synder på Golgata kors. En dag uppstod Jesus från de döda. En dag lyftes han upp till himlen och en dag ska han komma tillbaka på samma sätt som han lämnade sina lärjungar.
Jesu första ankomst till jorden, liksom hans död, var beskriven i detalj i profetiorna. Daniel 9:20–27 anger till och med tidpunkten när Messias, den smorde skulle dö. Enligt Daniel 9:26 skulle den smorde dö 69 årsveckor, det vill säga 483 år, efter att ordet om Jerusalems återuppbyggnad gått ut. Men när det gäller Jesu återkomst finns det ingen profetia som innehåller en kronologisk bestämning när det ska ske (Matt 24:32‒36, 42–44, Apg 1:6–11). Slutsatsen är att vi måste vänta Messias varje dag, eftersom vi inte vet när han ska komma. Jesus har däremot gett oss många tecken att avläsa, vilka pekar på att hans ankomst närmar sig.
I 1 Tessalonikerbrevet 1:8–10 beskrivs unga Jesustroende i Grekland. Paulus betonar att tessalonikerna hade en rätt tro och attityd till Jesus och hans återkomst. Paulus skriver här tre saker om Jesus och fyra saker om tessalonikerna.
Jesus:
1 Är uppväckt från de döda.
2 Ska komma från himlen.
3 Ska rädda oss från den kommande vredesdomen.
Tessalonikerna:
1 Hade omvänt sig till Gud. 2 Hade vänt sig bort från avgudarna. 3 Hade börjat tjäna Herren. 4 Hade börjat vänta på Jesu återkomst.
Det är en bra sammanfattning av vad det innebär att vara en kristen. Det innebär för det första att omvända sig till Gud, det vill säga vända om från otro till tro på den som Gud sänt som vår frälsare. För det andra hade de vänt sig bort från avgudarna – vi kan inte båda tjäna Herren och ha avgudar bredvid eller i stället för honom. Gud vill vara först och ensam Gud, det vill säga den som vi förlitar oss på och förväntar allt gott ifrån. Det tredje var att de tjänade Herren ivrigt, men de väntade också på Jesu återkomst.
Att vänta på att Jesus ska komma tillbaka är inte alls synonymt med att dra sig tillbaka från uppgiften att tjäna Herren i en ogudaktig omgivning. Vi behöver få tillbaka den balansen. Vad betyder det ”att vänta”? Väntan innebär en aktiv beredskap inför något som man är övertygad om ska hända. Då tar man reda på när det man väntar på ska hända, vad man behöver ha med sig för det, och sedan att man tar sig till den platsen där det ska hända. Om vi inte vet exakt när Jesus ska komma tillbaka, hur ska vi vänta då?
Vi måste lägga märke till det profetiska ordet, det vill säga tecknen som visar att vi närmar oss, och vi måste samtidigt vara beredda hela tiden. Hur är vi det? På samma sätt som tessalonikerna – att vi tror på Jesus, att vi inte tillåter avgudar i våra liv, att vi tjänar Herren ivrigt i de uppgifter i livet där vi finns, och att vi är medvetna om att Jesus snart ska komma tillbaka. Ett förhållningssätt som följer av det är att vi renar oss: (1 Joh 3:1–3).
OM
Torbjörn Aronson är rektor för Skandinaviska teologiska högskolan (STH). Han är docent i kyrkohistoria vid Uppsala universiet samt teologie doktor och filosofie doktor i statsvetenskap.