Reportage

Bokens budskap är Jörgens passion

— Jag började i söndagsskolan när jag var tre år, men enligt min syster var jag bara två år när jag först följde med. Men det medvetna beslutet att bli en kristen och bli döpt, kom inte förrän jag var 17 år, berättar han för Inblick.

Efter diverse jobb på kontor tog han studenten på kvällstid och utbildade sig till lärare. Han började undervisa på högstadiet i svenska och kristendomskunskap, som det hette på den tiden.

Gick med I Gideoniterna

— Efter att ha inbjudits att komma till ett presentationsmöte på ett hotell, gick jag med i Gideoniterna 1972. De bjöd på landgång och presenterade arbetet. När jag skulle gå till mötet sa min fru. ”Gå nu inte med i något nytt!”

— Det lovade jag. Både hon och jag var fullt engagerade i baptistförsamlingen Betania med församlingsmöte varannan måndag, ungdomsarbetet tisdagar och körövning på onsdagar. Torsdagar hade Betaniaförsamlingen helgelsemöten. Varje söndag var det gudstjänst och väckelsemöten på kvällen. Så var det hela tiden, berättar han vidare.

Men hemkommen från inbjudningsmötet för Gideoniterna hade han en anmälningsblankett för att bli medlem. Där hemma satt han ner med hustrun och säger: ”Ge mig ett skäl varför jag inte ska vara med i något, där man vittnar om Jesus och delar ut biblar!”

Hans fru hittade inte så bra skäl emot, och när Jörgen skulle gå på ett nytt presentations möte sa hon; ”Gå med då!” Hon blev senare mer aktiv än jag, säger han och ler medan vi dricker kaffe hemma i köket i radhuset.

— Jag tänkte, när de skulle bilda sin andra grupp i Sverige här i Örebro, ”Bara de inte väljer mig till sekreterare, för det tyckte jag verkade tråkigt!”.

Men Jörgen blev sekreterare och kände stor glädje i den uppgiften.

Startade nya avdelningar

— Jag reste mycket i Sverige, tillsammans med Lars Johansson, en nyckelperson i arbetet, när Gideoniterna i Sverige skulle etableras. Lars åkte landet runt och startade nya lokalavdelningar.

I Örebro skulle de börja arbetet på skolorna.

— Men vi hade fått order att inte predika för eleverna. Avsikten var ju att dela ut Guds Ord. När vi kom till klasserna började jag berätta om Gideon i Domarboken 6.

Bondsonen Gideon hade gömt sig nere i en vinpress för att rädda skörden från fiende folk som skövlade och brände åkrarna i landet. En Herrens ängel kallade Gideon ”du tappre stridsman” och gav honom uppdraget att leda Israels folk mot fienden. Från början var israelerna 32000 man, men Guds ängel talade om att de var för många och sände hem alla fega. Till slut var det 300 man kvar mot en jättearmé midjaniter. Men mirakulöst besegrades fienden och en ny tid började råda i Israel.

— Berättelsen gick tydligen hem hos eleverna för jag använde den varje gång jag besökte en skolklass, när jag inledde min berättelse om vad bibeln betytt för människor genom historien.

En ny idé

Vid ett tillfälle när Jörgen berättade om hur Israels folk var ockuperat av fienden hände det.

”Vackert”, skrek en elev. ”Bravo”, ropade en annan.

— Jag kände mig väldigt missmodig, tyckte lektionen var misslyckad, och sa till Gud att ”det här fortsätter jag inte med. Du måste ge mig något annat, som fångar deras intresse”. Men jag fick inte en enda tanke, förrän alldeles före ett nytt skolbesök en morgon. Det var när jag under bön på morgonen nästan bestämt, att jag skulle skjuta upp besöket. Då plötsligt fick jag på en enda sekund se hela lektionen. Jag såg en whiteboardtavla med en skiss av Jesu liv med våra kristna högtider.

— Jag började lektionen med att fråga: ”Vilken är världens mest lästa bok?” En del ropade bibeln. Jag berättade hur mycket mer läst Bibeln var än någon annan litteratur, exempelvis Astrid Lindgrens böcker. 75 olika böcker som hon skrev under sitt liv, har tryckts i 165 miljoner exemplar, Men Bibeln har tryckts i sex miljarder exemplar.

Så fortsatte jag att berätta att Bibeln är upphovet till vår skolundervisning, vår sjukvård, våra lagar, och har påverkat kulturen för musik, konst och mycket annat.

Jörgen Mattisson fortsatte och frågade eleverna vilket datum det är i dag. Varför? Jo, vår tid räknas från Jesu födelse! Eleverna frågade var det står första gången i Bibeln om att Jesus skulle födas?

T ex 700 år innan hans födelse profeterade Jesaja om det barn som skulle födas! Därefter fortsatte Jörgen och frågade om de gillade våfflor och hur en speciell dag på våren, ”våffeldagen”, fått sitt namn? Från ”vårfrudagen”, jungfru Maria bebådelsedag som om det sägs snabbt blir ”våffeldagen”.

— Det var den dagen Jesus moder fick höra att hon skulle föda Jesus, och det skedde 25 december, när vi firar jul.

Jörgen fortsatte berättelsen om Jesus, han talade om påsk, kristi himmelsfärdsdag och pingst, precis enligt den strategi han sett i bönen.

Många tog emot

Tillbaka på 1970-talet visste skolelever betydligt mer om bibeln och Jesus än idag.

— Länge tog de allra flesta elever emot ett Nya Testamente, som vi erbjöd dem vid besök i klasserna. Idag är det annorlunda. Nu är det ofta svårt att komma in och berätta om Bibeln. Med många muslimska elever i klasserna är det fler som tvekar att ta emot, berättar han vidare.

Jörgen Mattisson har också delat ut Nya Testamentet till värnpliktiga. Han berättar om första gången han fick göra det i Örebro.

— Jag hade en lumparkompis som blivit major och han gjorde det möjligt för oss att kort presentera Gideoniterna när militärförbandet hade julavslutning i Olaus Petrikyrkan i Örebro. Vi fick fem minuter att berätta och erbjuda det gröna ”militärtestamentet”. Nästan alla tog emot, minns han.

Jörgen ger inte upp

På 1970- och 1980-talet delade Gideoniterna ut 100 000 biblar varje år till skolelever och värnpliktiga. Idag är det mycket svårare. Men Jörgen nöjer sig inte med att ringa eller skicka ett mejl till skolans religionskunskapslärare och fråga om man får komma och presentera Bibelns betydelse, som faktiskt ska finnas med i läroplanens undervisning.

— Jag åker till skolorna och ber att få träffa religionskunskapslärarna. Vi erbjuder också skolorna en klassuppsättning av biblar. Då kan det gå lite lättare när de får mer kunskap om vårt bibelarbete.

En skola Jörgen hade kontakt med hade sagt nej i flera år. En av kyrkorna på orten samlades regelbundet i bön och bad för skolan och att bibelutdelning skulle bli möjligt. Dess medlemmar vandrade regelbundet runt skolan i bön och en tid senare öppnades tillfället att komma dit.

Fast Jörgen Mattisson är 88 har inte glöden för bibelarbetet falnat. Varje höst när nya studenter börjar sin termin, finns han ofta med, exempelvis utanför Örebro universitetets läkarprogram, och erbjuder dem som vill en bibel.

Internationellt arbete

Idag arbetar Goda Nyheter inte bara i Sverige utan också tillsammans med sin internationella samarbetspartnern Share Word Global,( Dela Ordet Globalt), i många länder, bland annat i Kina och Indien.

Den indiske pastorn Samson var ute i församlingar på den indiska landsbygden och upptäckte ett skriande behov av biblar i dessa församlingar. Ofta kunde 30-40 församlingsmedlemmar dela på en bibel. Pastor Samson började samla in namn på församlingsmedlemmar i dessa landsbygdsförsamlingar, som ville ha en bibel. Efter fem år hade han samlat in 250000 namn. Tillsammans med Share Word Global har man delat ut 660 000 biblar i Indien och målet till 2025 är en miljon utdelade biblar.

Miraklerna öppnar väg

Pastor Titus kommer från en fattig hinduisk familj och fick upp ögonen för det kristna budskapet när hans farbror blev frälst. Farbroderns berättelse om Jesus förde pastor Titus till tro. Han gick en bibelskola och delade sedan med sig av det kristna budskapet i sin omgivning.

— Då jag började sprida evangeliet genom personliga kontakter blev många frälsta. När jag i min församling berättade om Jesus och bad för människor blev de helade, befriade från demoner och häxkraft. När tecken och under sker och människor ser att deras granne har fått sitt liv förvandlat, vill de också lära känna Jesus. Så växer min församling, berättar han i Goda Nyheters tidskrift.