Reportage

Carolina om att gifta sig med Charbel – trots mörk bakgrund

Carolina och Charbel Ayoub träffades i början av pandemin i Sankta Clara kyrka i Stockholm, där båda arbetar. Carolina hade fått anställning i början av 2019, och Charbel var då volontär men fick anställning i slutet av 2019. Relationen utvecklades snabbt.

– Vi lärde känna varandra i slutet på hösten 2019 och i januari blev vi ett par. Det kom som en blixt från en klar himmel för mig, men var ändå så självklart. Charbel tog mig med storm, berättar Carolina hemma hos familjen Ayoub i Tumba där den öppna spisen sprakar.

Carolina har sin bakgrund i pingströrelsen och flyttade till Stockholm från Jönköping i samband med en församlingsplantering. Församlingen samarbetade med St:a Clara och så småningom fick Carolina en tjänst som kommunikatör där.

– I S:ta Clara förenas de här två världarna och det är det jag uppskattar allra mest med S:ta Clara.

Det var många av Charbels egenskaper som Carolina uppskattade.

– Han har en stark drivkraft och det föll jag för. Och även att han är väldigt passionerad för det han gör och brinner för sin tro och för kyrkan.

Bad för sin man

Paret upptäckte senare en detalj från flera år innan de kände varandra. Under perioden när Charbel hade erkänt sitt brott satt han häktad i Jönköping. Samtidigt pluggade Carolina på Akademi för Ledarskap och Teologi där.

– Varje dag när jag cyklade till skolan eller kyrkan brukade jag be för min framtida man och lite annat.

När de väl blev ett par förstod de sammanhanget.

– Då insåg vi att han suttit på häktet den perioden när jag cyklade förbi där i princip varje dag.

Hon är glad att det bara var Gud som visste att blivande maken satt bakom murarna.

– Tack gode Gud, höll jag på att säga. Jag hade inte en bild av att jag skulle gifta mig med någon som levt ett kriminellt liv.

Bearbetade brottet

Hon bearbetade Charbels historia innan de blev ett par. Uppväxten i Pingstkyrkan Karlskrona med LP-verksamheten, och ett öppet hem hos familjen, hade visat Carolina vad förlåtelsen kan göra med människor.

– Att Charbels bakgrund inte var något hinder tror jag beror mycket på min kristna tro och mina övertygelser. Jag såg Guds förlåtelse väldigt tidigt och det spelar in. Jag såg vad Gud har gjort i hans hjärta och allt det som hänt i hans liv efter att han sonat för sitt brott.

Hon upplever en skillnad i synsätt mellan kyrkan och samhället i stort när det gäller förlåtelse.

– Min upplevelse är ofta att det är ett lite hårdare synsätt utanför kyrkan på dömda brottslingar. Om man läser kommentarsfält när det stått något om Charbel så kan det vara en ganska tuff ton.

För Carolina är synen på förlåtelse grundläggande inom kristendomen.

– Vem ska evangeliet gälla om man inte den som syndat? Läser man berättelsen i Bibeln om rövarna på korset vet man att förlåtelsen gäller alla.

Det är inte Charbels bakgrund som är viktig, utan hur han är idag.

– Hade jag inte vetat om hans bakgrund så hade jag inte kunnat tro det.

”En frälsningens plats”

S:ta Clara är kärnan i parets liv. De gifte sig där i maj 2020, mitt under pandemins 50-personersgräns. De är anställda i kyrkan, som Carolina beskriver som en ”frälsningens plats”, även för dem själva.

– Vi behöver S:ta Clara och den miljön för vår frälsnings skull. Det är verkligen en plats som slipar en och som på något sätt hjälper en hela tiden i tron och inte minst att följa Jesus.

Sedan de fick sin dotter, Clara, har kyrkans kallelse blivit deras gemensamma familjeliv.

– Kyrkan är hela vårt liv. Det är svårt att tänka sig sitt liv utan sin familj, när man har en familj. Det är nödvändigt för oss att få vara i S:ta Clara tillsammans, att vara i tjänst tillsammans, och att vår dotter får växa upp där.