Undervisning

Charles Parham och väckelse före Azusa Street

Peo Svensson

Idag ska vi dyka ner i vad som föregick denna explosion på Azusa Street i Los Angeles. År 1900 startade en metodistpastor vid namn Charles Parham en bibelskola i Topeka, Kansas, med det uttalade syftet att finna kraften i det kristna livet. Tillsammans med sina 40 elever studerade han om det fanns något säkert bevis för den helige Andes närvaro i människors liv.

Vid jultiden gav Parham sina studenter i uppgift att studera Apostlagärningarna med fokus på den helige Andes dop. Alla kom till samma slutsats: tecknet på andedopet var tungotalet. Parham utlyste nyårsnatten till en bönenatt, och under småtimmarna den 1 januari 1901 kom en av studenterna, Agnes Ozman, och bad Parham att lägga händerna på henne, eftersom hon läst att det var just detta apostlarna hade gjort.

Parham gick med på det och berättar: ”Jag hade knappt bett tre dussin meningar när en härlighet föll över henne och en gloria syntes omringa hennes huvud och ansikte. Hon började tala kinesiska och var oförmögen att tala engelska under tre dagar. När hon försökte skriva på engelska för att dela sin upplevelse skrev hon på kinesiska.”

Under den följande veckan började samtliga studenter på bibelskolan att tala i tungor. En del fick också gåvan att uttyda tungotalet. Den siste att ta emot välsignelsen var Parham själv. Han prisade Gud för att han utgöt sina gåvor över skolan och bad innerligt om att själv få del av välsignelsen.

Han upplevde hur Herren utmanade honom när det gällde kallelsen och det som skulle följa av förföljelser och prövningar. Han skriver vidare: ”Jag sa: ’Herre, jag tar det, om du bara ger mig denna välsignelse’. Just då rördes något i halsen, en härlighet föll över mig och jag började tillbe Gud på svenska, som senare gick över till andra språk och fortsatte så till morgonen.”

Efter det gav sig Parham ut för att predika om andedopet, men mötte snart motstånd och togs inte emot i någon kyrka. Därför började han predika ute på gatorna.

Hösten 1905 startade Parham en ny bibelskola i Houston, Texas. Till denna kom en elev som sedan skulle bli förgrundsfigur i pingstväckelsen: William Seymour, en färgad man. På grund av segregationslagarna fick han inte sitta i klassrummet med de andra, utan hamnade på verandan. Han var dock en flitig elev, och efter några veckor började han själv predika pingstbudskapet, dock utan att själv ha upplevt det.

Han fick en kallelse till Los Angeles för att predika, men väl där avvisade församlingen honom därför att han predikade något han inte själv hade upplevt.

Han blev dock inbjuden till en bönegrupp där man bad för väckelse. En kväll i april blev en städare döpt i Anden och började tala i tungor. Detta blev början på en stor andeutgjutelse. Den kvällen beskrevs bland annat så här: ”Människor föll till golvet som om de vore medvetslösa, andra ropade högt och sprang genom huset. En granne, Jenny Evans Moore, spelade piano, något hon aldrig hade kunnat göra tidigare.”

Så småningom började Seymour hålla möten på Azusa Street, och där kom sedan det stora genombrottet.