Reportage

Daniel och Annica möttes i Argentina

Annica och Daniel Cisneros, som bor i Argentina, var i somras på besök i Sverige, något som var omöjligt under pandemin. Annica kommer från Mora i Dalarna och är uppvuxen i en kristen familj. Hon har alltid levt med tron på Jesus. I hemmet understödde de fadderbarn i Argentina. Hela livet har hon haft de minsta på sitt hjärta.

– Tidigt kände jag att jag ville arbeta med barn. Det mognade under åren i skolan, och i gymnasiet gick jag barn- och ungdomsprogrammet, berättar Annica för Inblick.

– Därefter åkte jag ut som volontär till ett barnhem i Salta, i nordvästra Argentina, fortsätter hon.

Under några år mognade kallelsen och beslutet att stanna kvar. Pingstmissionens U-landshjälp (PMU) stod bakom. Pingstförsamlingar i Mora, Orsa, Siljansnäs, Avesta och Tibro stöder det arbete som utvecklats vidare. Barnhem blev daghem. Sju nya kunde byggas. Barn kommer dit under dagtid, får skolhjälp och stöd. På kvällen återvänder de till sina hem, oftast med en ensamstående mamma.

Möte i fängelse

Under bön och med under och tecken visade Gud vägen vidare för Annica. Hon hade skrivit en lista över vilken egenskaper hon önskade hos sin blivande man. Daniel hade gjort samma sak.

– Jag hade min lista på de egenskaper jag ville se hos den kvinna jag gifter mig med. Jag bad om Guds ledning under fem år, säger Daniel som kommer från Salta.

Ursprungsbefolkningen, indianer, har under sekler blandats med invandrare, särskilt från Spanien, Italien och andra europeiska länder. Så också för Daniel.

– Jag gick i militärskola när jag var mellan 13 och 20 år, de två sista åren i Buenos Aires. Visst ingick också vanliga skolämnen i undervisningen, fortsätter han.

Daniel kommer från en katolsk familj som sedan gick med i anglikanska kyrkan. Nya erfarenheter ledde honom till en bibelskola. Under tiden hade han praktik i en församling som norsk pingstmission drev. Kallelsen att bli pastor mognade fram. Den norska och svenska missionen besökte stadens fängelse. En kväll när de skulle ha möte för fångarna var det bara Daniel och Annica som mötte upp. Medan de väntade på att fängelsedörrarna öppnades för dem blev det ett långt samtal. De båda började ana och tänka: ”Han uppfyller min lista”, ”Hon uppfyller min lista”. De började dejta.

– Jag bjöd hem Annica till mitt hem. I vår kultur är det viktigt att familjen är delaktig och jag ville se hur min mor reagerade. Reaktionen var klart positiv.

För Annicas del var det inte så självklart. Väl medveten om kulturskillnader bad hon om Guds ledning. Konkreta under och tecken hände på nytt. Med ett helt harmoniskt ”ja och amen” firades bröllopet i Salta 1992. Daniel och Annica bosatte sig ett år senare i Sverige. Här föddes deras två barn, Jessica och Jonathan.

Återvände till Argentina

Men kallelsen tillbaka till Salta aktualiserades. Bön och Guds ledning med konkreta tecken blev avgörande. De återvände och gick in i församlingstjänst och arbetet med daghem.

Jessica och Jonathan började i en kristen skola i Salta. De har haft ett par skolår i Mora, som är familjens svenska hemvist. De har levt med i församlingen och utvecklat sina gåvor. Jessica gick en treårig universitetsutbildning till tv- och radioproducent. Jonathan utvecklade sitt musikaliska intresse. Han har blivit en låtskrivare, med text och komponerande. Han startade en egen rockgrupp som gett ut ett flertal låtar på Spotify. När det var dags för universitet för Jonathan valde han inriktningen med ljud och bild inom tv-produktion. Syskonen fick kontakt med Kanal 10, först ett sommarjobb och sedan tillsvidaretjänst. De har tjänstgjort på plats i Sverige, men har nu återvänt till Salta. Med internetförbindelser kan de fortsätta sina tjänster med redigering för den svenska tv-kanalen. De är båda nygifta och engagerade i församlingen.

Ny lokal

Tillbaka till Annica och Daniel. Med tiden formades en ny tjänst för pastorsparet.

”Vi är får utan herde. Du är herde utan får”, uttryckte det nya sammanhang Cisneros kallades till.

I början av 2000–talet startade bibelundervisning och lärjungaträning med åtta personer i hemmen. Det blev dags att söka en större lokal. En före detta nattklubbslokal var det som Gud visade på. De fick hyra lokalen under några år. Ägaren genomförde en första grundläggande renovering. Daniel fick i en drömsyn se hur han den första juni det året skulle underteckna ett kontrakt. Plötsligt ringde telefonen; kvinnan som ringde meddelade att det var möjligt att köpa fastigheten. Men inte förrän den första juni, precis som Herren visat. Undrens väg fortsatte med ekonomiska tillskott. Idag är det en församling med cirka 500 medlemmar och med sju utpostförsamlingar, omfattande 900 medlemmar.

Salta är provinshuvudstad med närmare en miljon invånare. Nätverk för evangeliska församlingar i hela provinsen finns.

Talade på Jesusfestivalen

I somras var Daniel och Annica två av talarna i Jesusfestivalen i Älmhult i slutat av juli. Det var på fredagskvällen och lördagsförmiddagen som paret medverkade. Annica tolkade och Daniel predikade. Han talade om hur pandemin har berört alla länder. I Argentina har 130 000 människor dött. 460 pastorer har dött. I Cisneros provins är det 23 pastorer som fått sätta livet till.

– I våra församlingar upprättades hjälpstationer, berättade Annica.

– Vi delade ut matkassar. Vi serverade 600 matportioner tre gånger i veckan i samarbete med staden. Vi delade ut mediciner. Vi hade syrgastub att låna ut, för det kunde ta lång tid innan ambulanserna kom fram till de coviddrabbade, fortsatte hon.

De medicinska resurserna är inte på samma nivå som i Sverige, men betydligt bättre än i flera andra sydamerikanska länder.

– Den utvalde kommer, står det i några översättningar, fortsätter Daniel Cisneros och hänvisar till tiden då Jesus, Messias, återkommer. Det är en härlighet som ska fylla ”detta hus”, Guds folk, församlingen.

Cisneros talade om detta på festivalen där Jesus står i centrum. De hade också ett annat inslag. De inbjöd alla unga, de unga i teknikerteamet, de som stod vid kamerorna för tv-sändningen därifrån.

– Lämna era platser, era positioner för en stund och kom fram. Vi vill be för er, sa Daniel.

Det var bön för ungdomarna och deras uppdrag i mediernas tjänst. Senare på lördagen var det en särskild samling för ungdomar. De fick ord av uppmuntran: ”Utrön vad som är meningen och målet för ditt liv. Väx för att nå maximum i din potential. Och redan nu, så frön för nästa generation.”