Inblick

Reportage

Den glada busschaufförens dröm blev verklighet

Den glada busschaufförens dröm blev verklighet

Amos Makajula växte upp i det varma Afrika i en kristen familj. Hans pappa, som tidigare var muslim, var läkare och blev sedan pastor, församlingsplanterare och biskop. Livet kretsade mycket kring Gud och församlingen. När Amos var tolv år tog han beslutet att döpa sig eftersom han ville följa Jesus.

– Vi bodde i en fin liten stad vid kusten, berättar Amos.

I Tanzania har barn en stor respekt för vuxna och det finns ett utbrett kollektivt ansvar. ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”, finns det ett ordspråk som lyder. Alla vuxna tar ansvar för barnen. I Tanzania är det uppskattningsvis 45 procent kristna, 45 procent muslimer och övriga har någon annan åskådning.

– Man bryr sig mer. Det är väldigt få som har problem med ensamhet, berättar Amos.

Fick bäras ut till bilen

Som ung tonåring blev Amos uppfylld av Guds Ande. Han var på ett seminarium om den helige Ande under fem dagar och hungern efter Anden växte.

– Vi måste få tag på den helige Ande. Det finns en annan dimension, sa Amos till sin kompis.

En kväll när de var i bön föll de till golvet och blev liggande. Efter mötet fick de bäras ut till bilen. Tungotalet flödade utan avbrott. Amos låg vaken halva natten och talade i tungor, när han vaknade var tungotalet fortfarande igång.

Fick en sång från Gud

Amos blev lovsångsledare och han bad till Herren att få se en glimt av hur änglarna sjöng inför Gud. En dag var han på besök i en församling och när pastorn läste ett ord hörde Amos Gud tala: ”När han säger amen ska du ta gitarren och stå upp och sjunga”. ”Vilken sång?”, frågade Amos. ”Nej, det behöver du inte veta”, svarade Gud.

– När jag ställde mig upp med gitarren såg jag, med mina fysiska ögon, en text rulla framför mig. Och jag fick även höra en melodi.

Amos sjöng sången som han fick från Herren. Guds Ande manifesterade starkt. Alla föll till marken och alla som var sjuka blev friska. Det var över 100 personer på mötet.

Träffade kärleken

Amos ville gå bibelskola och valet föll på en ledar- och bibelskola i en megaförsamling i grannlandet Kenya. Alla i hans närhet var emot att han skulle gå just där.

– Gud har någonting där för mig, kände jag starkt, trots mycket motstånd.

Trots att han inte fått bostad i Kenya, inte hade tillräckligt med pengar och inte ens fått antagningsbesked, åkte han dit.

– Direkt vid ankomsten fick jag tag på ett fint boende. Först sa de på skolan att jag inte blivit antagen. Men efter ett tag upptäckte de att jag var antagen men att de hade missat att skicka beskedet till mig, säger han.

Samtidigt gick en ung kvinna vid namn Carina en missionsbibelskola i Sverige. När de skulle ut på mission kände hon så starkt att hon ville till Kenya, trots att ingen annan i klassen skulle dit. Carina åkte ensam till Kenya.

Carina och Amos träffades och umgicks, de var bland annat med i samma lovsångsteam. Hon var i Kenya i tre månader och de fick båda ett stort intresse för varandra, men ingen av dem sa något eller visade några signaler.

Friade och fick ja

Kvällen innan Carina skulle åka tillbaka till Sverige frågade Amos henne, rakt på sak: ”Vill du gifta dig med mig?”.

– Jag var tvungen att samla mod, annars skulle hon försvinna. I Afrika är det vanligt att man frågar så direkt.

Carina kunde omgående svara ja på Amos frieri. När de skildes åt var Amos nära att bli påkörd av en bil, eftersom han var så berörd av det som precis hänt.

Det var 1999 och det var inte så lätt att ringa eller ha kontakt via internet. De brevväxlade och efter åtta månader kom Carina ner till Amos igen. 2001 blev det bröllop i Tanzania med 800 gäster och flyttlasset gick till Sverige och Uppsala.

Amos kom snabbt in i det svenska samhället, han började läsa svenska för invandrare redan första veckan.

– Detta är mitt nya hem. Jag hade med mig inställningen att man ska rota sig och välsigna den plats där man bor. ”Det här ska gå!”.

En hjärtefråga för Amos är just det här med vår inställning. Vår inställning till förändringar, till människor och till allting. Hur kan vi välsigna? Vad kan vi göra? Hur kan jag hjälpa dig vidare?

– Vi behöver verkligen bry oss om människor och inte se dem som objekt som ska bli kristna. Alla enskilda är så värdefulla.

Blev lokalkändis

Amos svärfar föreslog att han kunde utbilda sig till busschaufför. För Amos som arbetat som pastor och musiker lät det först helt ointressant. Men inom kort ändrade han sig.

– Jag tror den helige Ande talade till mig. ”Varför inte?”

När han började köra kändes det rätt och han fick en oerhörd kärlek till människorna han såg och mötte.

– Människor längtar efter någon som ser dem och bryr sig.

Kärleken bubblade och brann i Amos hjärta och han hälsade glatt och välsignade alla som gick på bussen. Med sin positiva energi lyckades han tala hopp och liv in i människor.

I början mötte han mycket kritik från kollegor och resenärer som trodde att han inte menade det han sa och att det inte passade att hålla på så i Sverige.

– Många undrade vad jag höll på med.

Amos kunde få dem som vaknat på fel sida att bli gladare. Han lärde sig att hälsa på olika språk till utländska resenärer. En person med självmordsplaner hörde av sig om att Amos hade räddat honom. En ateist öppnade upp sig och kom till tro på Jesus.

Allt fler blev välsignade av Amos och han och bussbolaget fick positiv respons. Efter något år började tidningar skriva om Amos som en vardagshjälte och han blev lokalkändis i Uppsala. Aftonbladet hade rubriken ”Amos är världens gladaste busschaufför” som löpsedel och han fick utmärkelsen Årets upplänning 2009.

– Jag kör inte buss, jag kör människor. Allt handlar om människor.

Uppmärksamheten han fick gjorde att det skapades möjligheter att påverka. Dörrar öppnades så Amos kunde engagera sig för hemlösa och för utsatta ungdomar.

Tillbaka till pastorstjänst

Amos var i tjänst som pastor i Tanzania och när han kom till Sverige 2001 ville han fortsätta med det. Det tog sin tid men för ett par år sedan gick han in i uppdraget som föreståndare i Sävsjö Allians-pingst.

– Jag är otroligt tacksam för min församling. Jag vet ingen annan afrikan som är föreståndare i en svensk frikyrka. Det är bara Guds nåd.

Nyligen hörde SVT av sig till Amos församling och ville spela in ett program med dem. De var programmet ”Allt för Sverige” som handlar om amerikanska svenskättlingar som besöker Sverige. Inspelningen skedde i augusti och programmet kommer sändas i januari och har miljoner tittare. Flera blev berörda på djupet av Gud under inspelningen både framför och bakom tv-kamerorna.

– Det ska bli spännande att se programmet.