Reportage

Dietrich Hartung: – Gud talar till mig

Dietrich Hartung är en synnerligen vital och pigg 85-åring. Han berättar med liv och glädje om vad Jesus Kristus har gjort för honom genom ett långt liv i tro och tillbedjan.

– Jag kommer inte från någon kristen bakgrund, berättar han med eftertryck.

Hans familj hade gartneri och affärer i Tyskland.

– Det var inte vanligt att folk var så kristna där, men min farmor var kristen.

Född i Nazityskland

Dietrich Hartung föddes 1937 i de östra provinserna av Tyskland, nära Königsberg, dagens Kaliningrad. När kriget kom flydde familjen först till västra Tyskland och sedan 1945 vidare till Sverige.

– Min farfar var en välbeställd affärsman som hade mycket affärer före kriget.

– Mamma, jag och mina sex syskon kom med Folke Bernadottes vita bussar från Tyskland till Sverige. Detta var möjligt då min mamma kom från Göteborg.

Pappan fick dock inte följa med bussen, men 1948 återförenades familjen. Dietrich växte upp i stor utsträckning hos sin mormor och morfar i Angered utanför Göteborg. Där kom han i kontakt med SMU, Scoutrörelsen och Missionsförbundet.

– Jag kunde vid tidig ålder höra Gud tala, fast jag inte då var kristen.

Omvändelsen kom via ett par som var ungdomsledare; dessa bad med honom till frälsning.

– Problemet för mig, som tysk under nazismen, med att ta emot Kristus bottnade i antisemitism.

– Det var svårt för tyskar att acceptera att Jesus var jude även om de trodde på allt. När detta bröts upplevde jag ljus och frälsning.

Många uppenbarelser

Jesus har sedan dess i flera drömmar och på andra sätt uppenbarat sig för Dietrich. Detta skedde även innan han fick frälsningsvisshet.

– Jesus kom in i mitt rum och stod bredvid sängen en kväll. Han var ljus och vacker i vita kläder, med hår och skägg skimrande i guld.

– Innan jag blev frälst var han ledsen, när jag blev frälst blev han glad.

Via scouterna och den tjänst han där fick så träffade han så småningom sin fru Sara; de har fem barn tillsammans och har varit gifta i snart 50 år. Innan detta så genomlevde Dietrich, som många andra, en svår tid och något av en ökenvandring, men efteråt har Gud visat honom hur god och kärleksfull han är.

– Det är många bönesvar som vi fått genom åren. Ett starkt sådant var då vi hade besök av en läkarstudent från Tyskland som bodde hos oss.

Hon hade precis blivit kristen, då hon en dag blev sjuk.

– Hon blev svårt sjuk och svävade mellan liv och död; klockan 03.30 väcktes jag av Gud för att be för henne, som då låg på Sahlgrenska.

– En timme senare kunde jag återgå till sömnen.

Dagen efter visade det sig att eleven var bättre, men mellan klockan 03.30 och 04.00 hade hon svävat mellan liv och död.

"Uppväckt från de döda”

Första gången Dietrich fick be för någon och bryta dödens makt var han mycket ung.

– Min mamma bad mig bära ut en svart katt som hon påstod var död.

– Jag tog ut katten ur köket och bad för den i Jesu namn. Som tack fick jag ett bett i fingret.

Dietrich bar katten tillbaka in till sin mamma, som förvånad såg att katten levde.

– Den blev uppväckt från de döda.

Förmågan att höra Guds röst fick Dietrich tidigt, men för att kunna använda denna gåva rätt var han tvungen att be och läsa Bibeln dagligen.

– Det är ytterst viktigt att alla kristna bekänner sina synder inför Gud och gör upp med sina bröder. Detta behövs för att höra Guds röst. Han poängterar vikten av att vi äter hälsorik kost, – Det är avgörande för kroppen med hälsorik kost.

– Vi vet inte vad en gurka eller en köttbit gör för kroppen, det sköter kroppen själv, men vi äter. Likaså är Guds ord, Bibeln, mat för vår ande och själ.

Nyckeln till att vara 85 år och full av liv tillskriver han sin kristna tro, bibelläsningen, det faktum att han inte rökt eller druckit alkohol och att han ätit så hälsosamt han kunnat.

“Nyckeln till frihet”

– För att uppleva verklig frälsning räcker det tyvärr inte att böja sitt huvud och sträcka en arm i skyn i ett möte.

Dietrich citerar Lukasevangeliet 9:26 SFB: ”Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.”

– Bekännelsen är viktig inför människorna, för att friden och glädjen ska komma oss till del.

Dietrich praktiserar själv att man ska sitta i lugn och ro på sin kammare, be den Helige Ande att uppenbara synder och annat och så göra upp i sin ande med sina bröder och systrar.

Ett exempel han lyfter är en broder som, under förbön, kom på att han i ungdomen haft en arbetsgivare från vilken han stulit en yxa. Detta bröts.

– Han bad i anden sin avdöde arbetsgivare om förlåtelse, varpå denna synd, som plågat honom i åratal, var som försvunnen och mannen blev fri.

– Det är många idag som bär på synd och skam som håller dem i fångenskap. Det går att bli fullständigt fri, säger Dietrich, som kommer att fortsätta lyssna till Herrens stämma så länge han lever.

Kommande bok

– Tala Herre, din tjänare hör, är mitt rättesnöre.

Han håller på att skriva sista raderna i en bok, där han sammanställt sina 70 år med Herren och där det kommer fram mycket andligt sprängstoff.

– Jag rekommenderar alla att gå till en kyrka, men inte att vara medlem i något samfund då dessa inte längre bekänner Guds ord.

– I min bok berättar jag bland annat om hur det var att ligga på sjukhus, att komma till himlen och sedan återvända hit.

Det får bli en annan historia. Fortsättning följer…