Reportage

Elin har sett Guds ledning

När covid-19 bröt ut var Elin Henriksson i Indien. Det var många som ville att Elin skulle komma hem till Sverige.

– Jag förstod deras oro, men jag kände att jag inte ville lämna om inte Gud sa att jag skulle det. Hela mitt liv fanns i Indien.

Många länder runt omkring började stänga gränserna. Elin förberedde sig för en lockdown. Hon lovade samtidigt sin familj att packa ihop sin lägenhet och vara redo om den indiska regeringen ville skicka hem henne.

– Jag satt där och packade mina böcker, och eftersom jag var med- veten om att jag ibland är envis bad jag Gud om hjälp i mitt beslut.

Elin hörde då en tydlig röst på insidan: “Åk hem”.

– Det var det starkaste tilltal jag fått av Gud. Jag blev chockad.

Hon började fundera på vad som skulle hända om hon stannade.

– Då hörde jag det igen: “Åk hem”.

Elin kunde se sina alternativ framför sig.

– Människan har en egen vilja och det kommer alltid vara vi som gör vårt eget val. Men jag beslutade att göra som Gud sa, jag visste att det var rätt val för mig.

– Efter jag tagit beslutet grät jag. Jag tänkte på allt jag skulle lämna.

En välsignad väg

På mindre än två dygn hade Elin fått flygbiljetter, ringt sina vänner och sagt hejdå till sina kollegor.

– Det var jobbigt att lämna. Men jag visste ändå att det var rätt.

När hon kommit hem till Sverige kunde Elin se att det var helt rätt tid för henne att komma tillbaka.

– Det var så tydligt för mig att jag behövdes både i min familj och på jobbet i Sverige. Det blev bekräftat i mitt hjärta att jag var här i rätt tid.

Elin ser tillbaka på sitt beslut och på hur Gud har lett henne.

– Jag tror inte att jag hade varit död idag om jag hade stannat i Indien, men jag kan se så tydligt hur välsignat det är att gå den väg Gud kallat mig att gå.

Mirakulösa berättelser

Elin fick redan som barn höra om hur hennes farfar blivit mirakulöst fri från cancer när han legat på sin dödsbädd.

– Samma år blev min pappa helad i min farmors mage. Det här berättelserna om vad Gud gjorde i min familj var en helt normal del av min uppväxt.

Under högstadiet och gymnasiet var Elin den enda kristna i sina klass.

– Det var inte lätt, men det som jag alltid kom tillbaka till och som höll mig kvar vid min tro var det Gud hade gjort i min familj.

Elin hade tagit beslutet att hon ville vara en kristen.

– Jag hade en stark övertygelse om att Gud fanns, jag trodde på honom, men jag hade inte en egen relation med honom.

Ett nytt perspektiv

Efter gymnasiet flyttade Elin till USA. Avståndet till sin familj och kyrkan i Sverige gav Elin ett nytt perspektiv.

– I Sverige kunde jag vara bekväm i min kristna tro, jag var omringad av kristna vänner, en kristen familj och var ofta i kyrkan.

– När allt det där hamnade så långt bort insåg jag att jag behövde ta tag i min kristna tro. Jag bestämde mig för att börja läsa Bibeln mer än tidigare och mitt kristna liv blev något helt annat.

När Elin började läsa Bibeln upplevde hon hur Gud började tala till henne. Hon hittade en ny styrka och vågade stå upp för sin tro på ett nytt sätt.

Elin flyttade sedan hem till Sverige men upplevde en längtan efter att gå bibelskola.

– Det fanns många skolor att välja på, men till slut stod jag och valde mellan två.

Den ena bibelskolan hade en ungdomlig kultur, den andra hade ett större fokus på bibelstudier.

En dag när Elin var på väg till jobbet upplevde hon att Gud frågade henne: “Varför vill du gå bibelskola? Och vad vill du få ut av den?”

– Svaret blev så tydligt för mig efter det. Jag bara visste att jag ville gå den bibelskola som fokuserade mer på bibelundervisning.

En omvänd känsla

Bibelskolan hade skolor på flera platser runtom i världen. Hon ansökte om en plats på skolan i USA.

– Jag var inställd på skolan i USA, jag längtade tillbaka dit.

Men så åkte hon på en kristen konferens i England. Där träffade hon ett par som jobbade på just den skolan hon ansökt till.

– Jag pratade med dem och förväntade mig att de skulle bli glada när jag berättade att jag skulle dit. Men istället frågade de mig: “Har du funderat på att gå en av skolorna i Storbritannien?”

– Jag log, men tänkte: “Varför säger de så?”

Det blev paus för lunch på konferensen och Elin fick tid att fundera.

– Jag kände en motvilja. Jag var inte alls glad i tanken på att bo i Storbritannien. Kylan och dialekten tilltalade mig inte, och det regnar för mycket.

Men Elin frågade Gud om Storbritannien ändå var bättre för henne. Sedan somnade hon.

– När jag vaknade bara visste jag att jag skulle välja en av skolorna i Storbritannien. Det blev som en känslomässig helomvändning, jag fick en ny längtan i mitt hjärta.

Hon tog fram en karta över Storbritannien och placerade ut de fyra olika skolorna hon kunde välja på.

– Jag kände mig dragen till den i Belfast, trots att jag aldrig varit där.

Elin mejlade då skolan i USA och drog tillbaka sin ansökan för att istället ansöka om en plats i Belfast.

Fick ett jobberbjudande

När bibelskolans första termin drog igång fick Elin först bo hos en annan tjej. Efter sex dagar hade Elin fått ett jobb som täckte alla hennes kostnader. Och efter två veckor hade hon fått ett eget boende.

– Jag såg Guds hand och hans ledning så tydligt efter att jag valt bibelskolan i Belfast.

Elin var kvar på bibelskolan i tre år.

– Jag fick en stadig grund i min tro. Det är helt klart ett av de bästa besluten jag tagit.

Efter att de tre åren hade gått fanns det möjlighet att stanna kvar. Elin hade hört en predikan om att stanna kvar på den plats Gud kallat dig tills du upplever att Gud kalllar dig någon annanstans. Så hon bestämde sig för att göra så.

– Någonstans kände jag att jag inte skulle stanna kvar, men jag visste inte säkert.

Dagen innan bibelskolan var slut blev hon kontaktad av sin före detta chef. Elin blev förvånad, men de pratade om jobbmöjligheter i Indien och hon lovade att återkomma med ett svar.

– Jag bad och tänkte. Mitt hjärta var inställt på att stanna i Belfast, men jag visste samtidigt att Gud hade vänt mitt hjärta tidigare. Jag bestämde mig för att lägga allt i Guds händer.

På en kristen konferens träffade Elin några vänner.

– Det var länge sedan vi sågs, så vi pratade en stund. Jag sa inte så mycket om beslutet jag behövde ta, men de frågade om de fick be för mig.

Efter de skilts åt fick Elin ett sms från sina vänner. De skrev några ord och skickade med en bibelvers: “Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina ord ljuda bakom dig: “Här är vägen, gå på den.” (Jes 30:21).

– Det sa “klick” i mitt hjärta. Jag kände igen Guds röst. Så jag bestämde mig för att ta jobbet jag blivit erbjuden.

Bad om vänner

Elin flyttade till Indien. Men när hon hade varit där tidigare hade hon saknat en kyrkgemenskap och riktigt bra vänner.

– Jag var orolig för det här, för mig kändes det ouppnåeligt. Det var ett ständigt böneämne.

När hon hade bott i Indien i en månad kontaktade hon en kristen organisation bara för att få kontakten.

– Jag träffade några personer genom organisationen och blev av en tjej medbjuden till en kyrka jag aldrig besökt.

I kyrkan träffade Elin nya människor, hon hittade nya vänner och kände sig hemma i gemenskapen.

– De hade samma kultur som jag. Mina nya vänner gjorde att tiden i Indien blev rolig. Det var ett rent bönesvar.

– Det var en tjej jag blev speciellt nära vän med och hon berättade för mig senare att hon hade bett om en riktigt bra vän. Det var inte bara jag som hade fått bönesvar, jag var också någon annans bönesvar.