Reportage

Från brokigt hippieliv till bibellärare

Christer växte upp på 1950-60-talet i ett småländskt hem, där det fanns både pastorer och missionärer på hans mammas sida i släkten.

– När jag var liten brukade mamma be aftonbön med mig. 14 år gammal konfirmerades jag.

Men uppväxtåren var brokiga och en tid spårade han ur helt med droger och hippieliv.

– Jag formades av 1960-talets mods- och popkultur. Jag experimenterade med droger. Det tillhörde själva kulturen.

Christers pappa undrade vad det skulle bli av sonen, som under några år bland annat tog värvning i marinen och gjorde tjänst inom ubåtsvapnet.

En drogpåverkad kamrat blev en natt så skrämd att han började läsa Bibeln. Denne inspirerade Christer att göra detsamma.

– Det fanns många musiker och grupper som tog upp existentiella frågor med anspelningar bland annat på Bibeln. Det gjorde att jag började fundera kring livets djupaste mening.

Jesusväckelsen inspirerade

Den fortsatta vägen gick vidare med industrijobb men också mötet med Jesusväckelsen, där han en period på 1970-talet bland annat reste med en grupp av Jesusfolket till ett antal länder ute i Europa och fick se mycket spännande saker hända. Därefter hamnade han i Moheda pingstförsamling. Senare ägnade han sig åt rehab-arbete för missbrukare i Ljungby.

– Jag läste allt jag kom över som bearbetade livet. Senare utbildade jag mig först på bibelskolan Betel i Nyhamnsläge, och på Värnamo folkhögskola läste jag senare in gymnasiekompetens.

Några år därefter blev det studier på Svenska Baptistsamfundets Betelseminariet i Stockholm.

Efter ett antal år bland annat i Ramlösakyrkan i Helsingborg hamnade han och familjen i Aneby, där de fortfarande bor.

Redan innan Christer fick en egen tro minns han löpsedlar om Sexdagarskriget i Mellanöstern 1967 och sa till sina kompisar: ”Det är där det började och där kommer det att sluta.”Några år i början av 1970-talet influerades han av böcker om Jesus snara återkomst. Men i sina fortsatta studier mötte han några av 1700- och 1800-talets brittiska och amerikanska teologer, som ledde honom till en fördjupad syn på kyrkans historia och framtiden.

Frågor om framtiden

Även under åren som lärare på bibelskolan ägnade han många tidiga mornar åt bibelordet och teologin kring framtidsfrågorna.

– De absolut dominerande teologerna på 1700- och 1800-talet var John Wesley och William Carey med flera.

Den kände predikanten D L Moody i Chicago tog emot den nya läran om Jesu återkomst och församlingens hemliga och plötsliga uppryckande från jorden. Den nya läran företräddes bland annat av John Nelson Darby och kom också till Sverige med Fredrik Fransson med flera. Fredrik Fransson är i svensk missionshistoria helt unik. Han var evangelist, visionär och missionsstrateg. Fransson grundade sex missionsorganisationer; flera av dem är verksamma än i dag och inspirerade hundratals kvinnor och män att ta steget ut i missionens tjänst.

Annat synsätt

Men de brittiska teologerna John Wesley och William Carey med flera teologer hade inte det synsätt som delvis kom att prägla inte minst svensk frikyrklighet och som bland annat innefattade församlingens hemliga uppryckande från jorden. Den internationellt kände missionsmannen A P Franklin influerade svensk frikyrklighet, och pingströrelsens grundare i Sverige Lewi Pethrus skrev bland annat boken Jesus kommer. Örebromissionen, Alliansmissionen och Helgelseförbundet påverkades av denna förkunnelse.

När Christer med familjen flyttade till Skåne kom han med i Ramlösakyrkan, en fribaptistförsamling, arbetade en tid i Svenska kyrkan och fortsatte att intensivt studera dessa framtidsfrågor.

Kursföreståndare på bibelskola

Efter ett antal år i Skåne såg Christer en ledig tjänst som kursföreståndare och bibellärare på KSSB:s bibelskola Livskraft i Aneby. Han hade länge haft en längtan att få undervisa på folkhögskola eller bibelskola, men det blev en intensiv inre kamp innan han sökte och fick tjänsten i Aneby.

– Jag åkte upp tillsammans med min fru Stina och kände direkt när jag kom dit att det här är ju vad jag vill göra. Jag blev kvar där till pensionen under 16 år.

Under dessa år började också boken Hoppets Horisont sakta men säkert växa fram. Den hade sin begynnelse i hans slutuppsats från studierna på Betelseminariet. Han blev inspirerad bland annat av författaren och teologen Harry Månsus att skriva en bok i ämnet ”som folk i allmänhet kan läsa”.

Men den cirka 200 sidor tjocka boken blev en bok som gick på djupet. Han skickade utkastet till olika vänner.

– Jag fick inte så mycket respons. De hade väl för mycket att läsa, funderar Christer.

Men till slut 2022 kom den ut på XP Medias förlag, och för Christer kändes det positivt att han hittat ett förlag som ville ge ut den.

Influerad av Tom Wright

Under bokens framväxt kom Christer i kontakt med den engelske teologen Tom Wright.

– Han är anglikansk präst och forskare som räknas till en av världens främsta bibelforskare. Han har en ingång både bland konservativa och lite mer liberala forskare.

En av hans böcker handlar om den historiske Jesus, men han har skrivit många böcker. Här är synsättet att tidstecknen som Jesus tar upp i Matteus 24 delvis har inträffat i samband med Jerusalems förstöring år 70 efter Kristus.

Även efter sin pension har Christer fortsatt att fördjupa sig i frågorna kring tidstecknen och Jesus återkomst.