Reportage

Gale Mannegren: – Gud har alltid gett av sitt överflöd

Gale och Hans Mannegren har varit gifta i 40 år. De har tre barn och många barnbarn tillsammans.

– Det bibelord som vi byggt vårt äktenskap och våra liv på är hämtat ur Matteusevangeliet 6:33 där det står: “Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska allt det andra tillfalla er”. Detta berättar Gale och Hans medan de visar runt i det vackra gamla missionshuset, som Hans förfäder byggt. Det ligger bara ett stenkast från den stora gård där hans morfar bodde och nära det hus där de spenderar sina somrar i Sverige.

Kristen uppväxt

Gale växte upp i en stor kristen familj i delstaten Alberta i Kanada. Hennes mormor och morfar utvandrade dit från Dalarna 1924. År 1979 kom hon första gången till Sverige som elev på Nordiska Bibelinstitutet i Säffle. Det var en skola grundad av en amerikansk organisation från Wheaton, söder om Chicago, för att evangelisera Europa.

– Jag kommer från en djupt troende släkt. En av mina släktingar på min mors sida är pingstpastorn Owe Lindeskär.

Sommarvärmen gör sig påmind och ett svalkande bad står på Gales att-göra-lista. På bordet finns vackra blommor och friden känns i atmosfären där vi samtalar.

Bönesvar

– Det här huset är ett stort bönesvar för vår familj, ett av de största. Det var så att en avlägsen släkting testamenterade detta till Hans, ungefär samtidigt som vi flyttade till North Carolina i USA år 2000, berättar Gale.

– Vi hade bett till Gud om ett hem i Sverige då vi hade bott här under hela vårt äktenskap och som pastorspar flyttat runt. Det är svårt att komma hem på somrarna och bo inpå vänner och bekanta.

Huset är rött med vita knutar och ligger strax intill gården där Hans morfar bodde och intill Elofsbyns Missionshus. Platsen utstrålar svensk sommaridyll och ligger mellan Långserud och Lönnskog i Värmland. Paret Mannegren har varit hemma sedan före midsommar och den årliga “Minns du sången”-högtiden i missionshuset är avklarad. Snart går färden åter hem till USA och North Carolina.

Frälst som sexåring

Gale var i unga år mycket hemkär och lite tillbakadragen. Efter ett möte med en missionär, då hon bara var sex år gammal, föddes en längtan att tjäna Gud.

– Min mamma bad för mig den kvällen och jag blev frälst. Jag fick frid i mitt hjärta och jag blev medveten om mina synder och upplevde förlåtelse, något som jag är ytterst tacksam för.

Hennes resa genom livet har varit en trosresa där Gud tagit henne från den ena platsen till den andra. Då hon var 26 år gammal kom hon till Sverige och Säffle för att gå på Nordiska Bibelinstitutet som höll till på vackra Krokstad herrgård.

– Det var på denna skola som jag träffade min blivande make Hans. Han studerade där och när jag åkte hem kände vi varandra men inte mer än som vänner.

Vänskapen fördjupades och då Gale något år senare återkom som husmor på samma bibelskola utvecklades vänskapen till kärlek. Ett år senare, 1982, gifte de sig.

– Vi gifte oss i det vackra missionshuset som ligger här ett stenkast från vårt hus, berättar hon med tindrande ögon.

Gud är trofast

Livet som pastorsfru och med en make som har en internationell tjänst för en av världens största missionsorganisationer har varit ett äventyr på många sätt. Bitvis har det även varit ensamt då Hans varit bortrest många månader.

– Vi började vårt liv som pastorspar i lilla Svanskog. Det var en fin plats och många underbara människor.

– Det var svårt ekonomiskt att vara hemma med barnen, men vi valde det livet och det är inget jag ångrat. Tvärtom är det som att sätta in pengarna på ett bankkonto där avkastningen syns långt senare.

Hennes make Hans accepterade motvilligt Guds kallelse att bli pastor för de fyra små församlingarna runt Svanskog, på gränsen mellan Värmland och Dalsland.

– Jag gick där en kväll längs sjökanten kring Svansjön och var lite bitter på Gud, men fick ett klart tilltal om jag var villig att tjäna honom. Motvilligt kom mitt jakande svar och sedan den dagen har det varit ett äventyr för både Gale och mig.

Hans första uppdrag som pastor blev att ro i land en konferens med Arne Höglund och på den vägen har det fortsatt.

– De fyra små församlingarna lärde mig att hålla många bollar och projekt i luften samtidigt. Jag förstod det inte då, men idag håller jag på med i stort sett samma saker fast på ett högre plan, berättar Hans.

Nordiska Bibelinstitutet har spelat en central roll för paret Mannegren. Tillit till bibelns inspiration och ofelbarhet utgjorde en teologisk grund för deras bibliska studier. Här utgjorde institutet och moderorganisationen i USA ett alternativ till den teologiska liberalisering som de redan då uppfattade ägde rum i stora delar av Europa. Då skolan lades ner 1992 flyttade de till Örebro.

Familjen som uppdrag

Gale arbetade under åren i Örebro delvis som lärare i engelska som andraspråk.

– Under våra år i Örebro började Hans sitt arbete för Billy Graham Evangelistic Organisation som koordinator för deras missionskampanjer runt om i världen.

År 2000 gick flyttlasset tillbaka över Atlanten.

– Det är en annan historia. Mitt uppdrag har varit att ta hand om hemmet och barnen.

– De två största bönesvar jag upplevt var då vi ärvde huset här och köpte huset i North Carolina.

Huset de fastnade för i USA var redan sålt, men någon månad senare kom det ut till försäljning igen.

– Gud har omsorg om oss och han svarar på bön.

Det bästa med att vara en kristen tycker Gale är trygghet och gemenskap.

– Min kristna tro ger livet mål och mening samt hopp för evigheten oavsett vad som sker här på jorden. Gud har den bästa timingen och allt samverkar till det bästa för oss som tror och litar på honom.

Under ett långt liv har det kommit många stora och små bönesvar.

– Gud har alltid gett av sitt överflöd, avslutar hon.