Reportage

Han brinner fortfarande för Jesus

En del känner honom kanske som prästen som förde journalisten Göran Skytte till tro. Tillsammans skrev de boken ”Ett år med Jesus”, där Bo Brander predikade och Göran Skytte ställde frågor i ett spännande samtal efter varje predikan i boken.

Men Bo Brander har också ett långt och spännande liv som präst, där han både arbetat som församlingspräst, skolpräst, studentpräst och doktorerat i systematisk teologi. Han var också den präst som höll i gudstjänsten när journalisten Siewert Öholm begravdes. Under alla dessa år har han velat visa på Jesus. I en tidigare intervju har han sagt att: ”Det viktigaste är inte förkunnelsen i gudstjänsten, utan att människor får möta Jesus, oavsett om det är i ordet, bönen eller i nattvarden.” 2017 gav han också ut boken ”Jesus, min Herre och min Gud”, som han ser som sitt livstestamente.

Älskar Moseböckerna

Nu är han återigen aktuell med en ny bok om Jesus, ”Jesus och Toran: Kristen läser Moseböckerna”. Bo Brander har alltså inte legat på latsidan sedan han blev pensionär. Boken är en genomgång av Moseböckerna utifrån kristna och judiska kommentarer; ett försök att aktualisera Moseböckerna igen, men också ett sätt att peka på Jesus, hur Messias är förebådad genom hela Skriften, ända från dess början. Under årens lopp har han själv fascinerats av och älskat denna del av Bibeln och undervisat mycket om den, dels som lärare på en bibellinje på St Sigfrids folkhögskola i Växjö, men också på fasteretreater i Heliga Birgittas kloster i Vadstena.

– Det var faktiskt nunnorna som uppmanade mig att göra en bok av den, berättar han.

Därför blev det ännu en bok med Jesus i titeln, ”Jesus och Toran”.

– Ja, jag vill alltid ha Jesus i titeln, att det ska vara fokus på Jesus, säger han.

En varm relation till Jesus

Denna gång är bilden på omslaget också en där Jesus är klädd i den traditionella judiska bönesjalen, tallit.

– Jag är så glad att förlaget kunde ordna med den bilden, säger han och tillägger att han genom boken vill bidra till en sammanhållen bild av Jesus i Gamla och Nya Testamentet.

Hur har han egentligen själv kommit att få en så nära och kärleksfull relation till Jesus?

Bo Brander berättar att han växte upp i en kristen familj på västkusten, där hans pappa var präst. Ändå var det först i gymnasiet som hans tro på Jesus blev på riktigt. Då kom han i kontakt med KGF, Kristna Gymnasistföreningen.

– Där fick jag en varm relation till Jesus, berättar han.

– Den varma relationen fanns i hela rörelsen, men det var särskilt människorna som gjorde det, säger han.

Hans försonare och förebild

Inte minst prästen Sune Wiman betydde mycket för Bo Brander och hans andliga utveckling och blev som en mentor för honom. Genom honom kom han med i sällskapet Societas Sanctæ Birgittæ. Efter att han flyttat till Uppsala lärde han också känna den populäre studentprästen Figge Sidwall, som på den tiden verkade i Mikaelskyrkan. Där växte beslutet fram att läsa till präst. Bo Brander prästvigdes sedan själv 1974.

Sedan dess är Jesus hans försonare och förebild.

– Jag har alltid känt mig som en syndare. Jag har övat mig att tro att hans barmhärtighet, förståelse och tålamod är oändlig, säger han.

Samtidigt har han alltid känt att Jesus har varit med honom.

– Ja, Jesus säger själv: ”Jag är med er alla dagar intill tidens ände.” I Nya Testamentet står också att Jesus skulle få namnet ”Emmanuel”, ”Gud med oss”.

– Att han varit med och att han är med, det kan jag verkligen känna, säger han.

I kyrklig marginal

Efter prästvigningen 1974 blev det några år som anställd som skolpräst på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö innan han flyttade till Lund för att arbeta som studentpräst och föreståndare för Laurentiistiftelsen. Det var där han kom i kontakt med Göran Skytte och också bestämde sig för att doktorera. De sista nio åren arbetade han sedan som studentpräst och föreståndare för Sankt Ansgars kyrka i Uppsala.

Inte minst i stunder när han upplevt personlig och social nöd har Jesus betytt enormt mycket för honom, säger han. Ibland har han upplevt att han varit kontroversiell som präst och tillhört en smal fåra inom Svenska kyrkan, även om hans gudstjänster ofta varit fyllda till bredden. När han inte vetat hur han skulle ta sig vidare och bett att Gud skulle öppna vägen för honom för att hitta ett nytt jobb, då har Gud gjort det på sätt som han aldrig hade kunnat tänka ut själv, berättar han.

– Helt plötsligt har en tjänst uppstått som varit den enda jag just då skulle kunna få, till exempel de tjänsterna jag fick i Lund och Uppsala; vart femtonde år kan en person få en sådan tjänst.

– Jesus har betytt enormt mycket för mig, inte minst eftersom jag upplevt att jag levt i en kyrklig marginal, konstaterar han.

Möte i nattvarden

Att sätta Jesus i centrum, som han gjort i sina böcker, nu senast genom nya boken ”Jesus och Toran”, ser han också som en reaktion eller kanske till och med en revolt emot att man ibland varit alltför allmän inom kyrkan för att inte skrämma bort andra. Så att andra inte ska känna sig uteslutna, säger han.

– Jag menar att man kan sätta Jesus i centrum istället, så att alla känner sig inneslutna.

Inte minst nattvarden i gudstjänsten har varit ett tillfälle då både han och andra fått möta Jesus.

– Jag känner att Jesus är nära då, både för mig själv och församlingen.

– När jag delar ut nattvarden känner jag församlingens möte med Jesus. Jag vill inte vara i vägen för mötet med Jesus då, säger han.

Tacksam till lärarna

På den nya bokens omslag står Jesus i den judiska synagogan och läser ur Jesajarullen.

– Jesus var väldigt genetiskt och religiöst jude, konstaterar han.

– Kyrkan har inte alltid haft någon respekt för det judiska som fanns före Jesus.

Med boken vill han bidra med något annat. I texten finns både judiska och kristna kommentarer till Moseböckerna.

Han påpekar att Jesus själv pekar tillbaka på Toran och profeterna när han möter lärjungarna efter uppståndelsen på väg till Emmaus. Lärjungarna känner inte igen Jesus. De är besvikna. De hoppades att han skulle vara den som befriade Israel. Dessutom är hans kropp borta ur graven.

– Då säger Jesus: ”Förstår ni så lite, skulle inte Messias lida och gå in i sin härlighet?” Sedan står det att ”Jesus förklarade med början hos Mose och alla profeterna vad som står om honom i överallt i Skrifterna”, berättar Bo Brander.

– Dessa texterna är grunden för både kristna och judar och de har haft en enorm betydelse för västvärlden som civilisation, inte minst när det gäller människovärdet. Jag känner en stark tacksamhet till yrkeskategorin småskolelärare från 1842 till 1960-talet som gav svenska folket den bibliska berättelsen under småskoleåren. Min enda önskan idag är att jag ska få visa på Jesus, att han ska bli upphöjd, det är min dagliga bön, avslutar han.