Reportage

Hanna har lärt sig att helt förtrösta på Gud

Hanna Bloom växte upp i en kristen familj i Habo. Efter gymnasiet flyttade hon till Kalmar för att läsa till civilekonom.

– Där fick jag kontakt med en grupp brinnande studenter som träffades för att be, läsa Bibeln och söka Gud. Mina nya vänner hade verkligen med Jesus i sin vardag.

Trots att tron på Gud och att gå i kyrkan alltid hade varit en självklarhet för Hanna, insåg hon först nu att hon kunde ha en personlig relation med Jesus.

– Jag började hungra efter mer av Gud och det liv han planerat för mig. Ofta gick jag långa bönepromenader där jag kunde utgjuta mitt hjärta inför honom. Under flera veckors tid dök ordet ”mission” upp i mitt sinne och varje gång började jag gråta.

Kallad till mission

En dag bestämde Hanna sig därför för att stanna hemma från högskolan för att be och fasta, desperat efter att få veta Guds vilja med hennes framtid.

– Där och då, på knä i mitt lilla studentrum, upplevde jag och svarade ja till kallelsen att bli missionär.

Hanna hoppade av sin utbildning och begav sig snart till Sydasien tillsammans med en av sina vänner.

– En händelse som brännmärkte mitt hjärta för livet var när vi blev inbjudna att predika på en skola. Varken jag eller min vän hade gått någon bibelskola, var speciellt duktiga på engelska eller hade någonsin tidigare predikat evangelium. Men våra hjärtan värkte för att dessa elever skulle få höra om samma Jesus som förvandlat våra liv.

– När tiden väl kom för att predika byttes all nervositet ut mot en frimodighet som bara Gud kunde ge.

Efter predikan bjöd de in till frälsning och sex hinduflickor i 15-årsåldern gensvarade.

– Samma kväll då vi hade lagt oss kunde jag inte sova en blund. Allt jag tidigare varit med om kändes som bortblåst jämfört med upplevelsen att få föra andra människor till Jesus.

– Den natten förstod jag att det inte fanns någon återvändo. Jag ville satsa allt, resten av mitt liv, på att vara lydig det himmelska tilltalet och predika om Jesus. Ett beslut jag aldrig ångrat.

Livet som missionär

När Marcus och Hanna Bloom på ett tilltal från Herren flyttade ut till Indien som missionärer 2004 var det startskottet för deras missionskallelse och deras missionsorganisation Good News To All People. Tidigare hade de rest med andra missionärer ut på kortare resor.

– Vi lämnade jobb och lägenhet. Vi sålde av det mesta vi ägde i tron att vi skulle bo i Indien ett par år, berättar Hanna.

De klev ut helt i tro utan någon kyrka som stod bakom och fick börja testa vingarna på riktigt.

– Jag började predika och just faktumet att det bara var Marcus, jag och Jesus gjorde att vi var helt beroende av honom.

Under de sex månader de var där fick de se tusentals komma till tro och många helandeunder skedde, minns Hanna.

– Vi fick helt enkelt se att evangelium fungerar och fick ännu en gång bekräftelse på att det var vår kallelse att predika i den delen av världen.

Hanna och Marcus mötte också mycket som var tufft. Deras enda kontakt i landet visade sig vara en ulv i fårakläder, berättar Hanna.

– Första kampanjen vi skulle göra med honom ställdes in på grund av motstånd, enligt honom, men det visade sig att han tagit alla våra pengar.

– När vårt visum höll på att gå ut visste vi inte riktigt vart vi skulle ta vägen. Då fick vi vad vi upplevde som ett ”makedonskt rop” från en annan svensk missionsorganisation som behövde hjälp i grannlandet Pakistan. Vi gensvarade på det precis när vårt visum gick ut.

Där upplevde de båda två väldigt starkt att det inte bara var Indien de var kallade till utan också länderna runt omkring. När paret kom tillbaka till Sverige kändes det därför naturligt att fortsätta ha Sverige som bas men resa ut till olika länder i Sydasien.

– Innan covid slog till hade vi 14 kampanjer per år och åkte till Sydasien 8-9 gånger årligen. Nu har det tyvärr blivit mycket svårare att få visum, föra över pengar till dessa länder och få tillstånd att hålla kampanjer, så nu siktar vi på att göra 6-7 resor per år till länder som Pakistan, Bangladesh, Vietnam, Laos och Nepal.

Upplevt många under

I höstas arresterades Marcus och Hanna för att ha predikat och är svartlistade, så de kommer inte in i sitt älskade Indien, berättar Hanna. De skulle egentligen ha dömts till fängelse, men genom ett under släpptes de mot böter och utvisades.

– Vårt liv har varit allt annat än enkelt, att följa Jesus fullt ut är sällan det. Men på grund av att vi hela tiden varit så beroende av Guds ingripande har vi sett hur han hjälpt oss genom mycket.

De har sett många ekonomiska under både för missionen och privat när de till exempel behövt saker till huset eller bilen. Under större delen av sina snart 21 år som gifta har de levt på ungefär en lön, berättar Hanna.

– Vi har alltid varit trygga i vilka vi är i Kristus och i det han kallat oss att göra. Vår dröm och vision är tydlig och vi bär den tillsammans, vilket har gjort att vi alltid vetat vart vi är på väg.

Hanna berättar att Marcus som är visionären som tror stort och alltid vill framåt, har kvar det samtidigt som han har landat i en djupare förtröstan och vila i det som Gud ska göra och att han gör det i sin tid.

– I mitt fall har Gud tagit bort mitt behov av kontroll och av att vilja planera allt in i minsta detalj. Jag har lärt mig vara flexibel, vilket är ett måste på missionsfältet, och att helt förtrösta på honom.

Samtidigt som visionen att nå miljontals människor finns där, har deras fokus breddats till att även jobba för att tända, träna och inspirera fler missionärer. Hanna och Marcus Bloom ger ut böcker, gör teamresor med outreach, tränar nya evangelister, håller eldskonferenser, kvinnokonferenser och missionsdagar.

– Vi vill göra allt för att resa upp en armé av arbetare för den sista skörden innan Jesus kommer tillbaka.