Fråga

Hur vinner vi yngre till församlingen?

Leif Svensson

SVAR: Tack för frågan. När jag först läste frågan tyckte jag att den andades uppgivenhet och pessimism, men när jag läst den några gånger så ser jag att det finns tro: ”Men vi fortsätter att tjäna Gud” och ”På våra hjärtan ligger en längtan efter väckelse”. Dessa uttryck för tro vill jag lyfta fram i mitt svar.

Allt för ofta räknar vi med de mänskliga resurserna snarare än med Guds makt för vad som är möjligt eller omöjligt. Vi frågar: Hur många är vi? Hur gamla är vi? Hur mycket pengar har vi? Hur bra lokaler har vi? Men glömmer att det inte är dessa ting som avgör de andliga resultaten. Vi kan tänka ut alla möjliga satsningar av skiftande slag, kanske något man gjort på en annan plats, men ofta har det visat sig att det bara varit tillfälliga kraftsamlingar som mest tröttar ut oss.

I Första Samuelsboken 4 kan vi läsa om en händelse som illustrerar detta – Israel drog ut till strid mot filistéerna. Men de förlorade striden och då sökte de en lösning genom att mobilisera alla krafter och hämta Herrens förbundsark. När de förde in arken i lägret ”brast hela Israel ut i ett så högt jubelrop att marken skakade.” De var många, minst 30 000 man, troligen upp till 50 000, som nu var helt segervissa. Men nederlaget blev stort. De var så många och de trodde att Gud var med dem. Men Gud var inte användningsbar, han bodde inte i lådan, som folket trodde.

Herren själv har gett oss sin bästa strateg, den helige Ande som vill öppna nya vägar för oss, vägar som vi inte gått förut. I Apostlagärningarna kapitel tio kan vi läsa om Petrus. Där berättas det om hur Herren visade honom något nytt. Trots att han hade så många erfarenheter med Jesus skulle han nu gå en väg som han aldrig tidigare gått. Det hela började med Cornelius. Han längtade efter Gud men hade ingen som kunde vägleda honom, dessutom var han hedning och inte jude. I en syn uppmanade en ängel honom att skicka bud efter Petrus som var i Joppe. Petrus var i bön och fick se en syn – han såg olika orena djur och uppmanades att slakta och äta, vilket han som jude inte kunde tänka sig. Petrus undrade vad synen kunde betyda.

Samtidigt kom de män som Cornelius skickat för att hämta Petrus. Den helige Ande sa till Petrus att han skulle följa med männen. Petrus och ytterligare några personer följde med till Cornelius och väl framme välkomnades de. Den helige Ande ville föra den troende lärjungen Petrus i förbindelse med Cornelius som längtade efter Gud. Men först måste den helige Ande låta Petrus förstå att denna nya väg, att gå till hedningarna för att tala om Jesus, verkligen var Guds vilja. Den helige Ande är vår bästa strateg och vill föra oss i förbindelse med människor som längtar efter Gud, människor som Herren kallar på. Men för att det ska ske måste den helige Ande göra med oss som med Petrus – ge oss visshet och frimodighet att gå. När Petrus kom till Cornelius visade det sig att han bjudit in sina släktingar och närmaste vänner till sitt hem, och där fick Petrus nu vittna för dem om Jesus. Han kom inte till punkt i sin förkunnelse förrän Anden utförde sitt verk i dessa längtande människors hjärtan.

Av denna berättelse kan vi lära oss att Guds verk inte beror på de mänskliga förutsättningarna. Det var bara Petrus och sju andra troende män. Petrus fick tala om

Jesus. Det var ett hem som blev mötesplatsen och oväntat hade släktingar och vänner bjudits in av Cornelius, inte av de troende. Det som skedde var en förutberedd gärning av den helige Ande som Petrus och de andra fick gå in i. När Petrus efteråt berättade om det som hänt, står det: ”Petrus förklarade då steg för steg, vad som hade hänt.” (Apg 11:4). Den helige Ande leder oss även idag steg för steg.

Kära vänner, som tänker lämna stafettpinnen vidare, den helige Ande vill samverka med er som bor på platsen och som känner människorna där. Det är ni som har byggt upp ett förtroende i er omgivning och på er ort, både för er själva och för tron på Gud, och det är er Herren vill använda. Många gånger har församlingar i er situation lämnat över stafettpinnen till någon större församling i närmaste stad, men alltför ofta har den större församlingen avvecklat verksamheten och sålt kapellet. Det finns många exempel på det.

I Guds rike finns inget bäst före-datum. Inte heller frågar Herren efter vad vi kan utan om vi vill! Kom ihåg en viktig sanning som gäller för allt Guds verk – det är endast ”Hjälparen” den helige Ande som ger andliga resultat, så var frimodiga i er tro på Gud.