Intervju
”Jag har alltid varit en rebell”
Carolina Carpvik

Som en virvelvind kommer hon farande runt husknuten tio minuter efter vår avtalade intervjutid. Väl inne i 1920-talshuset intill Jönköpings stadspark dukar hon raskt fram semlor på köksbordet och tänder stearinljus, samtidigt som hon berättar om hur hon aktivt försöker motarbeta att bygga upp en tung byråkratisk koloss.
Även om Läkarmissionens verksamhet växer så förblir antalet anställda på huvudkontoret i Stockholm detsamma som innan expansionen. Josephine strävar efter att så många som möjligt ur personalen ska vara så långt ut i kedjan det bara går, på en fältstation eller arbetandes med en laptop i en container ute i någon by, nära människorna de finns till för.
– Du dricker väl kaffe? frågar hon, i samma sekund som hon ställer fram en kopp cappuccino framför mig.
Reser mycket
Läkarmissionen är en internationell biståndsorganisation som vilar på en kristen värdegrund och som existerar för att ge människor i utsatthet möjlighet till bättre liv. Organisationen grundades i Sverige 1958 och arbetar i dag i 25 länder med fokus på Afrika, Latinamerika, Mellanöstern och Östeuropa. Josephine är ofta på resande fot, besöker konflikthärdar och projekt långt ute i bushen där hon för dialoger med statsföreträdare, FN-chefer, företagsledare och lokala trosbaserade aktörer. En vanlig resande arbetsdag börjar ofta vid femtiden på morgonen och pågår till långt efter det att solen har gått ner. Att leda Läkarmissionen är mer än ett jobb – det är ett livskall.
Läkarmissionens insatser ser olika ut, beroende på vilka behov som finns på olika platser. Projekten har fokus på hälsa, vatten och sanitet, utbildning, försörjning eller matsäkerhet. I Latinamerika, till exempel, arbetar de med att lära fångar att läsa och skriva för att bidra till att förändra den kriminalitetskultur som förgiftar samhällen i flera av de länder där Läkarmissionen är verksam.
– En grovt kriminell man jag mötte längst inne på ett fängelse i Honduras berättade att hans största upprättelse efter medverkan i vårt projekt var att han nu kunde återupprätta relationen med sina barn genom att för första gången kunna skriva brev och berätta om sin livsresa för dem. Nu kunde de hålla kontakten. Det var ett starkt ögonblick, då grät jag, säger Josephine.
Positiv personlighet
Svenskt bistånd har genomgått stora förändringar under den senaste tiden. Regeringen har velat att civilsamhället ska mobilisera mer pengar på egen hand för att få del av den statliga biståndsbudgeten. Josephine tycker att det varit en nödvändig reform att frigöra civilsamhället från statligt beroende. Hon har samtidigt förståelse för att alla inte håller med, men menar att bistånd började innan statliga medel fanns.
– Vi ska komma ihåg att biståndet började med privat mobilisering av stöd genom den kristna missionen och entreprenörskap. Missionen inleddes redan på 1800-talet, medan biståndsorganisationen Sida kom först på 1960-talet, säger Josephine.
Under sina år i biståndsbranschen har Josephine bevittnat att de kristna biståndsorganisationerna över lag har en väldigt god kvalitet på sitt arbete ute i världen genom sin genuina lokala förankring. Redan när hon arbetade på Sida förstod hon att en växling var på gång från statliga medel till privat kapital, bistånd och handel. Läkarmissionen har alltid haft just privat givande som grund. Förra året samlade organisationen in 145 miljoner kronor. Det gör dem till den tionde största insamlingsstiftelsen i Sverige, vid sidan av stora insamlingsaktörer som UNICEF, Cancerfonden och Röda Korset.
– Läkarmissionen började som en insamlingsorganisation och har byggt ett relationellt förtroende genom åren, men jag ser potentialen att vi kan mobilisera mer. Vi vill tillvarata detta förtroendekapital och bredda vårt arbete genom att satsa mer på strategiskt entreprenörskap och innovation.
”En obotlig optimist”
Josephine sprudlar av energi, har en smittande entusiasm och tycks inte se några hinder.
– En del blir galna på mig för min positiva livsinställning. Men jag är en obotlig optimist och entreprenör. Jag blir sällan nedslagen. Min drivkraft grundar sig i att jag på så många platser på jorden själv fått bevittna att det är möjligt att rädda liv och lindra nöd. Vi som lever i Sverige har resurser över som kan få betyda så mycket för våra medmänniskor.
Hon menar att när vi vågar satsa på att stärka ledare lokalt ute i världen, då händer det något även med oss själva. Vi får framtidstro, mening och livsoptimism.
Josephine har äventyret i blodet och älskar att packa sin resväska och ge sig ut på sandvägar under regnperioder eller att sitta under ett mangoträd och lära av den äldste i byn. Det är inte de högsta bergen som lockar, utan den outforskade terrängen och stigarna ingen gått på förut.
– Jag har alltid varit en rebell. Men en slags lillgammal rebell som vill testa det ingen annan vågat testa förut, säger hon.
Delat föräldraskap
Den här veckan är Josephine Sundqvist hemma i Jönköping, platsen där hon har en stor del av sin släkt.
– Hit kom min familj flyttande när jag var tonåring. Nu är cirkeln sluten, säger hon. 2023 flyttade Josephine och familjen från Härnösand till Jönköping, där dåvarande maken fått nytt jobb. Men äktenskapet tog en oväntad vändning när mannen ville bryta upp. I dag lever Josephine i ett delat föräldraskap. Samtidigt är hela världen ständigt närvarande i hennes öppna hem. Telefonsamtalen med personer från världens alla hörn i olika tidszoner hör till vardagen, internationella gäster likaså.
Precis som Josephine har hennes barn vuxit upp i östra Afrika under sina första levnadsår. De har ett globalt perspektiv som många andra i deras ålder saknar. Ett perspektiv och en identitet Josephine är glad och stolt över att fått ge till dem.
– Jag vill verkligen ge mina barn en öppenhet mot världen.
Hennes eget internationella engagemang har funnits med ända från uppväxten. Som barn bodde hon i DR Kongo där hennes föräldrar var missionärer. Under gymnasieåren i Jönköping bestämde Josephine sig för att själv ägna sitt liv och sin karriär åt global utveckling. Allt hon har gjort sedan dess har varit hållplatser på väg mot den plats hon befinner sig på just nu. Det har hon förstått i efterhand.
– Jag har aldrig haft ett så spännande, roligt och energigivande jobb tidigare. Det är ett riktigt drömjobb utifrån min kallelse och livsinriktning.
Josephine har en lång erfarenhet av humanitärt biståndsarbete och globalt utvecklingssamarbete. Hon har bland annat hunnit arbeta vid FN:s krigstribunal UNICTR, varit strategisk rådgivare på biståndsmyndigheten Sida och arbetat med bistånd ute i fält via Svenska Kyrkan ACT i östra Afrika. På nära håll har hon mött de utmaningar som svenskt bistånd står inför och hon har varit på plats mitt i kriser och katastrofer. Dessutom är hon disputerad forskare i teologi vid Uppsala universitet.
Trons betydelse
Religionen som faktor för global utveckling går som en röd tråd genom Josephines ledarskap. Den är en geopolitisk faktor och påverkar samhällen på både gott och ont.
– Men vad som också är tydligt är att det svenska missionsarvet haft en helt avgörande betydelse för att bygga upp demokratiska och fredliga samhällen runt om i världen. Det behöver vi prata mer om.
Själv är hon djupt rotad i sin kristna tro.
– Tron betyder allt för mig. Det är den som inspirerar och vägleder mig i mitt chefs och ledarskap. Den är min moraliska kompass som ger vishet när det är svårnavigerat. Den ger mig också gemenskap runt om i världen och här genom min församling i Jönköping. Tron förenar över alla kulturgränser och generationer.
Hon tycker det är viktigt att det finns ledare i offentligheten som står upp för sin tro, inte bara inom kyrkans värld.
Josephines ledarskapsstrategier är därför inte bara inspirerade av den senaste forskningen kring ledarskap utan även utifrån bibeltexter. Hon berättar att hennes ledningsgrupp ofta läser texter ur Psaltaren. Kung David som skrivit många av psalmerna var ofta utsatt för krig och konflikter av olika slag.
– Det kan vi relatera till. Hur kan vi behålla vår ödmjukhet, skärpa, vårt fokus och vår vision i arbetet? Allt vi gör spelar ju roll för andra människor, säger hon.
Hon menar att det inte bara går att prata om att man har en kristen värdegrund, det gäller att leva som man lär också.
– Vi ser att de kristna värderingarna är attraktiva. Inte minst bland den unga generationen samt bland företagare och filantroper, men även ute i den breda svenska allmänheten. Många är trötta på korruption i biståndet och vi på Läkarmissionen har byggt upp ett högt förtroende genom en stark värdegrund. Våra givare känner att de kan lita på oss.
Tid för visionärer
Det finns flera stora utmaningar för biståndsbranschen framöver. Världen är i kris, antalet konflikter ökar och behoven är enorma. Inte minst i Sahelregionen och Afrikas horn. Alla goda krafter behöver nu mobiliseras. För Läkarmissionen är det viktigt att också få med den unga generationen. Det finns allt färre som har bott och arbetat i konfliktländer eller i fattigdomskontext i dag. De flesta som gjort det är födda på 1930, 40- eller 50-talen.
– Vi behöver därför bygga upp en ny svensk resursbas och rusta unga ledare. Där spelar kyrkorna som arena en jätteviktig roll. En gedigen fälterfarenhet behövs, annars har vi inte kompetens att bedriva biståndsarbete i en ny tid, säger Josephine.
Ytterligare en stor utmaning är det rådande världsläget och den polarisering vi ser just nu. Det gör att Josephine tror att byråkraternas och karriäristernas tid inom biståndsbranschen snart är över.
– Jag tror att framtiden kommer att präglas av visionärerna. Nu handlar det om att återigen modigt kliva fram och våga satsa på större gemensamma visioner. Det görs genom att ledare går samman, bygger förtroende och mobiliserar följare. Det är dags att vi hittar tillbaka till de större visionerna. •
OM
Josephine Sundqvist Yrke: Global generalsekreterare för Läkarmissionen
Ålder: 42 år
Bor: I Jönköping
Familj: Två barn på 14 respektive 12 år