Reportage

– Jesus kom i en ljus gestalt

Falköpingskillen Jonathan Nordheim växte upp med fyra syskon; när han var 15 år blev det skilsmässa mellan föräldrarna.

– Det var jobbigt för mina småbröder och det blev rörigt hemma. När jag var 16 flyttade jag hemifrån, ville känna mig självständig, säger Jonathan.

Han började jobba tidigt, bland annat på McDonald’s där han tog alla jobbpass han fick.

– Jag levde på mitt studiebidrag och jobbade sedan själv ihop till min första bostadsrätt.

Jonathans familj var inte kristen, men hans mormor och morfar var frälsta och medlemmar i pingst i Falköping. Hos dem mådde han bra; han minns att de alltid var tacksamma och bad mycket.

– De var världens bästa människor och jag är så tacksam för allt jag fick av dem. De gav de mig en stabil grund som legat kvar i livet, säger han.

Uteblivet bönesvar

När Jonathan var i 18-19-årsåldern blev han tillsamman med en tjej.

– Hon bodde hos fosterföräldrar som var kristna, men jag visste inte från början att de inte var hennes egna föräldrar.

Flickvännens biologiska familj hade haft ett tufft liv med missbruk och droger. Jonathan minns att fosterföräldrarna bad att den biologiska mamman skulle bli fri från droger.

– Jag och min tjej satt på bio en dag när hon fick ett allvarligt samtal från polisen. De berättade att hennes mamma hade hittats i en gränd, död av en överdos.

Detta blev känsligt och hennes blev blick blev svart. De hade ju bett att mamman skulle bli fri och nu var hon död.

– Hon tappade fullständigt fotfästet och hamnade på låst psykiatrisk avdelning. Jag försökte vara stabil men det var svårt, jag kunde inte besöka henne. Relationen gick sönder.

Svår fraktur

Jonathan var duktig i fotboll och under senare delen av gymnasiet spelade han i juniorallsvenskan. Han gillade kamratskapet och det sociala sammanhanget.

– Under en match sparkade jag ihop med en annan spelare och mitt underben gick av. Jag sprang ändå trots att mina kompisar såg att benet vek sig. Det blev en svår fraktur som tog tid att läka.

Han missade sista delen av gymnasiet och fotbollen försvann ur hans liv. Han var tvungen att hoppa på kryckor under lång tid och relationen hade gått sönder. Nu tappade Jonathan allt.

– Jag hamnade i fel kompisgäng, började dricka och satt fast i den snaran under en lång tid.

För att dämpa sin ångest gick han på gym och tränade. Där träffade han en kristen kille som vittnade för honom. Jonathan tyckte att han var jobbig och hittade alltid ursäkter för att inte följa med till kyrkan.

Hjärtat sa ifrån

– Vid ett tillfälle tränade jag med förkylning i kroppen. Jag hade gjort det flera gånger tidigare, men den här gången kände jag att något hände med mitt hjärta.

Dagen efter gick han till sin mammas vårdcentral där EKG visade akut hjärtinfarkt. Han skickades till Skövde lasarett, fick diagnosen hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation och fick behandling.

– Jag och min kompis Marcus hade samma dåliga psykiska mående och hade bestämt att vi skulle resa till Thailand och starta om våra liv. Jag ville försvinna från mina gamla vänner och börja om.

Jonathans läkare avrådde honom från att åka eftersom hans hjärta fortfarande inte var ok. De reste ändå, allt var ju redan var bokat.

– Vi fick jobb direkt och planen var att vi skulle stanna en tid. Vi började jobba på restaurang och allt gick bra till en början, men det slet på kroppen. Vi var ute och sålde in vår restaurang på dagarna i värmen och tog sedan emot gäster på kvällen.

Det blev återigen mycket alkohol och killarna levde ett hårt liv en månad tills hjärtat började ge sig tillkänna hos Jonathan.

Sjuk i Thailand

– Efter 30, 40 dagar började hjärtat skena och andningen funkade inte. Det kändes likadant som när jag blev sjuk i Sverige. Min kompis gick till ett apotek och köpte medicin, men jag blev ännu sämre och fick ta ambulans till ett sjukhus på platsen där vi bodde.

Det var ett mindre sjukhus med dålig utrustning. Jonathan blev då skickad till det större sjukhuset i Phuket.

– Jag var jättedålig men fick ligga och vänta länge på hjälp. Efter en stund kom en välklädd dam in och frågade om jag hade en extra livförsäkring. Jag kunde inte bli behandlad innan de visste att den fanns.

Försäkringen var tecknad innan resan, men det dröjde länge innan de fick klartecken från Sverige. Under tiden kände Jonathan att livet höll på att rinna ut i sanden.

– Jag såg livet passera revy och tänkte på dem jag inte förlåtit eller fått förlåtelse från. Jag tänkte på mamma som alltid ställt upp när livet varit dåligt.

Hjärtat var svagt och allt började svartna för honom. Då såg han plötsligt ett ljus som lyste starkt från stora glasrutor som hans ögon fokuserade på.

En ljus gestalt

– Jag visste att livet var på väg att ta slut när jag såg att ljuset började röra sig och komma närmare och närmare. Jag såg en gestalt i ljuset som stod framför mig med ett stort leende. Jag tänkte då: ”Hur kan du le när mitt liv håller på att ta slut?”

I gestaltens närhet kände Jonathan samma lugn och frid som han känt hemma hos mormor och morfar.

– Där fanns allt jag sökt. Jag minns att jag tänkte: ”Om du verkligen finns har jag inte behövt dig mer än jag gör just nu.”

Jonathan säger att han försvann från sin fysiska kropp in i en upplevelse, svår att förklara. Han befann sig i ett fridfullt ljus och beskriver att han hörde en änglakör.

– Då kom det tankar från gestalten: ”Du ska få vara kvar och leva, jag har mycket kvar för dig.” Jag kände att detta var Jesus även om jag inte sett honom, men man vet ändå att det är han.

Livet kom tillbaka

Sedan återvände livet, hjärtat började slå och andningen kom tillbaka.

– Det som räddade mitt liv var att Jesus kom till mig, säger Jonathan.

Men det var en stor kontrast att gå från den himmelska kärleken till världens brus.

– Man vill egentligen inte tillbaka men händelsen sitter kvar, jag vet att det finns en Gud och att himmelen väntar.

Nu var Jonathan tvungen att lämna Thailand och åka till Sverige för att efterbehandlas.

– När jag kom hem gick jag med min väska i regnet på gatan i Falköping. Då stannade en bil där föraren var den kristne kompisen från gymmet. Han körde mig hem och jag berättade för honom allt jag varit med om.

Jonathan berättar att han i gestaltens ansikte hade sett den kristne kompisens ansikte. När de möttes kom det upp i hans medvetande. Kompisen berättade att han bett sedan första gången de möttes att Jonathan skulle hitta rätt.

Jonathan blev frälst

– Nu var jag redo att följa med honom på möte; det var ett superstarkt möte. Jag som var rastlös i själen och alltid måste ut och röka satt still hela tiden.

Jonathan kände att varje ord var till honom. Förts blev han blev lite sur, han trodde att kompisen berättat om hans liv för predikanten.

– När sedan frågan kom om någon ville bli frälst gick jag fram. Jag grät så länge som jag inte gjort i hela mitt liv, men nu visste jag att jag blivit frälst, säger Jonathan.

Idag är Jonathan fri från alkoholen och gift med Julia. Möte med Jesus är fortfarande levande.