Reportage

Joel blev fri från sin tunga ryggsäck

Joel Blomvik är uppvuxen i Normandie i Frankrike och har svenska föräldrar som var missionärer. Tron på Jesus var en naturlig del av livet. När han var nio såg han en Jesusfilm som fick stor betydelse för hans fortsatta vandring med Gud. Han omvände sig till Jesus, som man brukar säga i Frankrike.

– Jag blev så berörd av filmen. Honom ville jag följa, berättar Joel.

Något år senare lät han döpa sig och det var en stor glädje.

Växte i tron

I yngre tonåren var Joel några gånger på kristna läger i Kåfalla i Sverige. Det var god gemenskap, mycket lovsång och genuina upplevelser med Gud.

– De lägren betydde oerhört mycket för mig och min andliga utveckling, berättar Joel.

Efter studenten i Frankrike flyttade han till Sverige och började på bibelskola i Hyllie Park i Malmö. Där träffade han Annika, som blev hans livskamrat.

Själen gjorde ont

Joel mådde inte helt bra under uppväxten. Han hade ångest och så småningom även depression. Psykisk instabilitet fanns i släkten, och skolan i Frankrike var en tuff miljö.

– Jag var väldigt blyg, försiktig och rädd av mig. Jag blåste lätt omkull när det kom svårigheter.

Joel hade en stark och fruktansvärd dröm som barn. Han var fastkedjad vid en stor stenhäll i en mörk skog och vinden ven. Han fick veta att han skulle vara där ensam i all evighet. Detta scenario återkom till Joels tankar med jämna mellanrum.

Livet gick sin gång

Joel gifte sig, skaffade barn och utbildade sig till lärare. Hans mående har gjort att livet emellanåt blivit tungt och trassligt. Gud hamnade i bakgrunden. Han kunde gå i kyrkan ibland när han mådde bra, men han har inte haft en särskilt stabil vandring med Gud eller en hunger efter Guds ord. Han fick inte se så mycket av Guds ingripande i sitt liv.

– Jag har grubblat mycket kring Gud.

Djup kris

I maj 2023 gick Joel ner sig i ett djupt mörker, trots att inget särskilt jobbigt hade hänt.

– Jag nådde botten psykiskt. Han förlorade lusten att leva och såg inte något hopp för sitt mående. Det påverkade kraftigt hans familjeliv och arbetsförmåga.

Minne av befrielse

Joel och hans fru kom då att tänka på ett par förebedjare som hade bett för honom på Torpkonferensen för 14 år sedan. Efter deras bön och betjäning fick Joel ett genombrott och mådde bättre under en kortare tid. De hade gått undan till ett bönerum och demoniska krafter manifesterade sig under bönen.

– Mycket ilska kom ut. Jag fick ett stort mått av befrielse där på Torp.

Men snart var det tillbaka i samma spår igen. Det blev ingen genomgripande förändring.

Sökte hjälp

Joel kontaktade förebedjarna och de ville gärna träffas. Han tog tåget från Småland till Närke en helg i juni och träffade dem i konferensrummet i deras kyrka. Ett äldre par och en ungdomspastor var också med.

– De hade skrivit upp bibelord till mig på en tavla, men orden talade inte alls till mig. När de frågade Joel om han ville bli fri svarade han: ”Det vill jag”men sedan sa han med en arg röst: ”Men det jag vill inte!”

När de började be fick Joel flera utbrott av ilska. Han fick till sig ordet ”fångenskap”.

– Den onde försökte slita i mig.

De bad under en och en halv timme, sedan tog de en paus. Alla var trötta men kände sig inte färdiga.

Genombrottet kom

Bönen fortsatte på eftermiddagen och ungdomspastorn sa till Joel:

”Jag skulle vilja att du tänker dig att du går i en korridor. Olika minnen från din barndom kommer fram.”

Pastorn nämnde minnen som Joel hade berättat om och han fortsatte:

”Längst ner i korridoren finns ett rum. Jag vill att du öppnar dörren och tittar in där.”

– Det var en dörr till ett vilorum på en förskola. Jag såg mig ligga där som barn på en madrass och jag kom inte loss, berättar Joel och är djupt berörd av minnet.

Joel fick panik och ville hjälpa den lille Joel att komma loss. Ungdomspastorn sa:

”Jag vill att du överlämnar den lille Joel i Jesu händer och går ut från rummet och stänger dörren.”

Joel gjorde det och omedelbart försvann allt tungsinne ifrån honom. Bibelorden på tavlan blev plötsligt väldigt levande och verkliga.

Joel tror att han blev utsatt för något traumatiskt som barn på förskolan, som band honom i rädsla. Nu fick han uppleva att Gud helade hans själ.

– Det var en sådan lättnad. Livet vände helt. Det var en väldigt positiv tid därefter.

Följde med på evangelisation

Några veckor senare tipsade Joels syster honom om att det skulle vara en helg med gatuevangelisation i hans hemstad. Joel hade sett videor med evangelisation när kristna träffade folk på stan och bad för dem. Joel gick till samlingen och det var undervisning och sedan utgång på stan.

– Jag fick se en kille bli helad efter min handpåläggning och bön.

Killen hade en skadad hand och blev mycket förvånad när han plötsligt kunde röra handen igen. Det betydde mycket för Joel, att han fick vara med och göra något sådant för en annan och att han fick se att Jesu ord fungerade.

Joel kom in i en mindre, enkel församlingsgemenskap och fortsatte gå ut på stan med inriktning på helande. Han har fått se över 25 personer helade sedan dess. Joel brukar ta auktoritet och tala till smärtan att lämna. Inte be, vädja och försöka övertala Gud att han ska hela.

Svår situation

Några månader senare drabbades Joel och hans fru av en mardröm. De hade hyrt ut sitt hus till ett par som slutade betalade hyran. Dessutom upptäcktes att de hade tagit in över 40 djur i huset – katter, hundar med mera – som kissade och förstörde.

– Det gick inte att få ut dem därifrån. Vår ekonomi gick back med 15 000 kronor i månaden.

Trots hjälp från myndigheter lyckades de inte vräka dem från huset. Skulderna och hopplösheten växte. Joel kraschade igen.

– Jag var djupt nere i skiten igen. Jag var till och med inlagd några dygn.

Han kunde ändå med glädje fortsätta gatuevangelisera och förmedla helande. Det var en ljusglimt mitt i allt mörker och viktigt för att kunna orka igenom den perioden.

En ny stabilitet

Efter ett drygt halvår flyttade till slut paret ut från huset. Joel och hans fru lyckades sedan få loss pengar till renovering efter all förstörelse från djuren.

– Jag kom tillbaka rätt så snabbt och mådde bra igen.

Joel känner att han har blivit starkare som person. Numera söker han efter alla möjligheter att förändra problematiska situationer istället för att lägga sig ner och ge upp, som han gjort tidigare när motståndet blivit för stort. Han ser Guds hand i sitt liv även om det kan vara svårt att släppa kontrollen.

– Jag har kommit över kullen, kan man säga. Tidigare sträckte sig min tro inte så långt som den gör nu. De mirakel som vi kristna kan förmedla har haft stor betydelse för min Gudsbild och mitt mående. Gud vill och kan gripa in mirakulöst.