Reportage
Jostein Kirkenes: – Jesus har frälst min själ

Jostein Kirkenes bor med sin familj i Ørje nära den norsk-svenska gränsen. Han kommer ursprungligen från angränsande Askim i Indre Østfold och har i många år varit ett känt ansikte på möten och konferenser och för de många som följt Evangeliesenterets TV-sändningar.
– Innan jag blev kristen levde jag ett utsvävande liv som drev min mor och far till förtvivlan.
– Min mamma var varmt troende och bad dag och natt för mig. En dag gav hon närmast upp och skrev ett brev som förändrade allt.
“Mammas brev”
– I brevet uttryckte hon sin smärta över att se att jag, hennes förstfödde son, vilken hon likt Hanna i Bibeln hade lyft mot skyn och gett till Gud, skulle gå förlorad.
"Käre Jostein”, skrev hon, "nu måste jag kanske komma med mitt sista varningsord till dig. Det är som om du inte bryr dig om hemmet och om oss. Ölförbannelsen verkar betyda allt för dig nu. Vi har försökt ge dig ett gott hem utan alkohol, tobak och otrohet, men det verkar som att du vill ha något annat. Men synden kommer du att få betala för. Jag är glad att jag snart ska flytta hem till himlen. Vill du möta mig där?"
– Jag var ung då; samtidigt som jag visste att mamma hade rätt och att livet med Gud var rätt väg, lockades jag av världen och ungdomens många nöjen – flickor, dans och fest.
Jostein trodde nämligen att ett“kristet liv” skulle vara alltför tråkigt. Men idag, 40 år senare, ser han tillbaka och inser att det liv han nu lever, med Jesus som lots på skutan, är det bästa liv han någonsin kunnat ha.
– Det var mammas böner som fick mig på den rätta vägen.
Lise och Ludvig
Jostein har alltid tyckt om sång och musik, ty gitarren har han haft sen liten grabb han var. Ett par som betytt mycket för honom är Lise och Ludvig Karlsen.
– En dag kom det en karl och frågade om jag skulle med på möte utanför Lillestrøm. Jag tog med brännvin och gitarr och vi for dit.
Mötet kom att bli till en livsavgörande upplevelse för Jostein.
– Ett gäng från Evangeliesenteret var där och sjöng. De såg inte ut, kavajerna var som skrynkliga dragspel, dåliga tänder, håret på sniskan och de sjöng hellre än bra – jag bara blev så full i skratt.
Efteråt predikade den kände evangelisten och ledaren för centret, Ludvig Karlsen.
– När de sjöng av hjärtat“Igår, idag, till evig tid densamme Jesus är”kände jag att det rörde mitt hjärta.
Det var många som fick förbön i salen.
– De sjöng inte för att de var bra eller såg fina ut, utan bara för att de upplevt något med Jesus.
Efteråt kom Ludvig Karlsen ner och pratade med Jostein och han blev frälst.
– Från den dagen har jag på ett eller annat sätt jobbat med Lise och Ludvig eller som sångevangelist i deras fotspår att tjäna Jesus.
Evangeliet i praktiken
– Först fick jag behandling för mitt eget drogmissbruk, sen började jag arbeta på olika sätt inom Evangeliesenteret och med tiden blev sången och musiken mitt liv, där Ludvigs signaturmelodi "Himmellosen" har varit ständigt återkommande på repertoaren.
Fritt översatt lyder sången:
“Utan den himmelska lotsen ombord, drev min livsbåt omkring utan ror, tornhöga böljor kring båten min slog, omgiven av mörker, helt ensam jag stod. Tornhöga böljor och stormande vind, fyllde mitt ängsliga hjärta och sinn. Aldrig ett fyrtorn i natten jag såg, evig förtappelse framför mig låg. Då så kom Jesus, den himmelska lots, bordade min livsåt och förändrade kurs.”
– När jag sa "ja" till Jesus förändrades allt. Min enkla tro och tillit till Gud har hållit genom alla år – genom både goda och onda dagar. Han har alltid varit vid min sida.
Jostein menar att en dag när våra liv här är över, ställs vi alla inför den stora frågan: “Vart ska vi då? Är Bibeln sann eller kom vi från intet och återgår till intet?”
– En vinterkväll såg jag upp mot himlen och förstod att alla stjärnor och allt liv inte kunde komma från ingenting. "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." Den Gud som skapade allt kom till oss genom Jesus Kristus, och han förlät mig all min synd.
– Tror vi på han, så får vi ett meningsfullt och lyckligt liv.
Det Jostein tycker är bäst med Evangeliesenteret är att de når de utslagna och att det är evangeliet i praktisk handling.
Underbar kraft
Under tusentals möten från norr till söder har Jostein hört stark biblisk förkunnelse och en sång och atmosfär som öppnar folks hjärtan för Gud.
– Det var rakare förkunnelse om synd förr; idag är alla så rädda att såra någons känslor att mycket slätas över och då mister församlingen mycket av Guds kraft.
Just kraften har han fått smaka på många gånger.
– Det har varit många möten då Guds närvaro varit så stark att vi alla gråter eller inte vill gå av scenen, utan bara fortsätta att tillbe en helig Gud, som verkar mitt ibland oss.
“Gör upp”
För ett antal år sedan började Jostein och hans band“Missionsbefallningen” att sjunga på TV Visjon Norge, under ledning av grundaren Jan Hanvold.
– Han ringde och frågade om jag ville ställa upp. Det tänkte jag var trevligt, men så fick jag ett styng i mitt hjärta, något att göra upp.
Det var nämligen så att Jan Hanvold hade varit illa ansatt av norsk media, NRK, och många kristna hade baktalat honom för hans affärer och kontroversiella uttalanden, så även Jostein.
– Jag bokade ett möte med Jan och förklarade situationen:“Ska jag sjunga med dig på främsta raden, som baktalat dig som jag gjort”, då måste du först förlåta mig.
–“Det gör jag och du är inte den första”, svarade Jan. Det rensade luften och idag är vi goda vänner och tjänar Gud med våra gåvor.
Stora evangelister
Jostein har hört många kända evangelister genom åren; den största anser han, förutom stortalaren Ludvig Karlsen, som förärades en statsbegravning av norska staten för sina insatser för de utslagna och för evangeliet, är Emanuel Minos.
– Minos var en stark förkunnare och en av hans profetior, eller rättare sagt, en profetia som han fick 1968 av en äldre kvinna i Valdres, är något av det mäktigaste jag hört.
Profetian talar om moraliskt förfall, sexuell synd och ogudaktighet, reformation av media och stora strömmar av invandrare, innan en liten konflikt växer sig större och blir till ett tredje världskrig. Denna ansågs av Minos vara för kontroversiell då han fick den 1968.
– I början av 1990-talet hade så mycket av synen gått i uppfyllelse att han läste upp den i ett möte. Idag är det otroligt hur mycket som gått i uppfyllelse av vad damen såg!
– Det gäller att vara redo, för snart är Jesus här!
Jostein, som nyss fyllt 60 år, tänker fortsätta på den utstakade vägen.
– Jag ska fullfölja loppet och hoppas få många med mig till himlen.