Reportage

Lasse Wennman: – Jag hade sagt ja till Gud men var inte omvänd

Ingen visste om självmordsförsöket han gjort under fredagen. På lördagen frågade Ann-Britt Lasse om han ville följa med till kyrkan. Det skulle komma en före detta heroinist till kyrkan och hon lockade med att bjuda på kinamat efteråt.

– Vägen till mannens hjärta går genom magen, du vet, så jag följde med. Det var Åke Samuelsson som predikade men jag minns ingenting av det han sa.

Ryggsäcken faller av

Mitt i sin predikan stannade han upp och sa att det sitter en man här inne som försökt ta sitt liv. “Det gäller liv eller död. Du måste komma fram.”

– Jag gick inte fram men då sa han: “Du är missbrukare precis som jag, men det finns hjälp att få”.

Lasse ville inte gå fram, det var för pinsamt, men plötsligt var det något som drog i honom. Plötsligt stod han längst fram, framför predikanten.

– Jag kände mig extremt avklädd och ville inte höra något om det där att bli frälst. Men då frågade Åke mig, som var så fylld av skuld och skam, om jag ville ha förlåtelse för allt jag gjort i mitt liv.

Det ville Lasse absolut och när han sa ja hände något. Det kändes som om han tappade en ryggsäck han burit under lång tid.

– Jag började skratta och Åke började skratta. Efter en stund var det kaos i rummet eftersom alla skrattade.

Lasse backade tillbaka till första bänkraden, och efter en stund kom Micke fram till sin pappa och satte sig framför honom. Det var första gången han såg sin pappa skratta.

Drogfri men föll igen

– Många hade bett för mig länge. Jag kände mig fri och förlåten. Den söndagen var första dagen på tio år som jag var helt drogfri. Jag var så glad.

På måndagen hade Lars ett droguppdrag han skulle genomföra. Han försökte säga att han blivit frälst och att han inte skulle använda droger mer. Men chefen tvingade honom att fullfölja sitt uppdrag.

– Nu efteråt ser jag att det var ett stort misstag att jag inte sa nej, eftersom det förde in mig i ett direkt återfall som varade i sex till sju månader.

Varje dag i början av den tiden hörde han inom sig: ”Lasse du behöver inte detta”. Men efter ett tag tystnade rösten, och tankar på att avsluta livet kom tillbaka.

Ann-Britt och församlingen hade bett för Lars i fem år och deras inställning var att “kan det spricka en gång kan det spricka igen”.

En liten annons

– Vid ett tillfälle när jag var hemma hos Ann-Britt fick jag se en Trons Värld ligga i hallen. En liten annons lyste framför all annan text. Det stod: “Vill du bli drogfri och leva ett kristet liv?”

Annonsen var från Josua Rehab i Gamleby.

Lasse bad Ann-Britt att få låna telefonen. Han ville ringa till Josua direkt.

– Du får inte göra droghandel i mitt hus, sa hon. Nej, jag ska ringa till ett behandlingshem, svarade jag.

När Lasse ringde svarade Hans Augustsson. Han sa att han bara ville kolla läget.

– Då sa Hans till mig. “Kom nu, du bör nog komma nu!” Jag började gråta. “Det är viktigt att du kommer nu”, sa han.

När Lasse berättade att han ringt Josua sa Ann-Britt att hon ringt redan dagen före för att se om det fanns plats.

– Jag visste inte att hon redan kontaktat dem.

Flyg ner honom

– Jag förstod att jag inte hade många dagar kvar om jag inte gjorde något nu. Efteråt ser jag att jag visserligen hade sagt ja till Gud men jag var inte omvänd.

Lasse besökte direkt sin drogsamordnare och bad att få komma till behandlingshemmet Josua i Gamleby.

– Jag var ökänd på socialkontoret och hade aldrig tidigare velat göra en drogbehandling. När jag sa att jag ville gå på Josuas behandlingshem blev de överraskade och frågade var det låg.

När det låg i en annan kommun blev det genast problem eftersom kommunen inte hade avtal med dem. Lasse fick då förslag på ett annat hem, men han var bestämd att det skulle vara Josua. Annars fick det vara.

– Precis när jag skulle gå ut genom dörren ropade hon tillbaka mig och sa att jag skulle vänta en stund.

Efter ett tag kom hon tillbaka. Hon hade då haft ett samtal med socialchefen som sagt till henne: ”Flyg ner honom direkt, vi struntar i avtalen”.

Josua blev räddningen

– Josua blev min räddning. Där fick jag livet tillbaka och lärde mig att leva med Jesus i vardagen.

Familjen Wennman bodde sedan i Gamleby i 16 år och Lasse fick en fantastisk upprättelse under de åren. Efter att behandlingen på rehab var klar började Lasse engagera sig.

– Jag var mycket engagerad i att hjälpa människor på gatorna i Västervik och så småningom ledde det till politiskt arbete i socialnämnden. Jag gick från Josua till kommunfullmäktige.

En annan viktig upprättelse var när Lasse vid ett tillfälle mötte Ulf Ekman vid en församlingsproklamation i Oskarshamn.

– Han kom fram till mig och jag fick ta hans hand. Det var viktigt för mig eftersom jag tidigare uttalat att jag ville döda honom.

När jag sedan kom hem, skrev jag ett brev till honom och bad om förlåtelse för mitt hat. Det brevet lästes upp vid ett av församlingens påskspel. Lasse blev också inbjuden till Livets Ords skola för att berätta om sitt liv och om sitt drogmissbruk.

Matakuten föds

– När vi senare flyttade tillbaka till Gävle gav Gud mig en idé. Jag började jobba med en vision att samla mat från butiker och grossister för att sedan ge den vidare till behövande så att ingen skulle behöva gå hungrig.

Matakuten blev arbetsnamnet på ett arbete att hämta mat som inte kunde säljas och ge det till den som behövde. Utifrån det arbetet blev Lasse 2016 års miljöhjälte på Hjältegalan. Han blev också 2015 utsedd till Årets Gävlebo.

– Vilken upprättelse Gud ger, säger en rörd Lasse.

– Det var meningen att jag skulle ta emot priset ur kungens hand. Tyvärr var han sjuk den dagen. Mitt pris blev då att jag fick en hel dag med kungen istället, säger han.

Lasse som sökte bekräftelse och kämpade för att fylla det svarta hålet inom sig sa ja till förlåtelsen genom Jesus. En process startade som idag har förvandlat honom till en fri upprättad person som vill ge.

– När Gud säger till oss ”Du är mitt älskade barn och jag är din Far” är det bekräftelsens kärna som fyller det svarta hålet och skapar plats för Jesus i varje hjärta, säger Lasse Wennman.