Inblick

Reportage

Linda Jansson bad: – Gud, du måste göra något nu

Linda Jansson bad: – Gud, du måste göra något nu

Linda Jansson är född i Argentina, där växte hon upp med fyra syskon. Hennes föräldrar arbetar fortfarande som missionärer. Pappa är predikant och evangelist och mamma arbetar socialt.

– Pappa brukar åka upp i bergen och dela evangeliet och mamma arbetar med att ge människor en bättre tillvaro, fylla deras behov och ge dem hopp, säger Linda.

Spanska som modersmål

Det hörs ganska tydligt under intervjun att Linda har en spansk brytning eftersom hon växte upp med det spanska språket.

– Jag har bott längre i Argentina är i Sverige, säger hon. Jag kom till Sverige för att stanna i maj 2017 och då slutade jag pendla tre år i Argentina och ett år i Sverige.

Linda är idag 36 år och kom till Sverige som 29-åring. Hon tycker att det gått bra att leva i Sverige även om det var utmaningar att flytta från Argentina. Det svenska sättet att leva och relatera är annorlunda.

– I Sverige tar det lång tid att bygga upp relationer, i Argentina träffades man en gång och sedan hade man en relation, säger hon.

– Jag var idrottslärare i Argentina och ville ha legitimation här i Sverige också, men om jag skulle jobba som idrottslärare var jag tvungen att läsa på universitet och göra om min utbildning.

Linda valde i stället att gå en utbildning till undersköterska. Nu har hon fått jobb som undersköterska på ett äldreboende. Hon trivs bra och känner att hon bidrar till samhället genom sitt yrke.

Livräddning och knäskada

Linda berättar att hon älskar all sport och har alltid älskat att röra på sig. Under tiden hon bodde i Argentina och studerade till idrottslärare skadade hon sig illa i sitt knä.

– När jag var inne på mitt andra år i utbildningen till idrottslärare i Argentina hade vi semesterledigt i januari. Den tiden är det väldigt varmt i Argentina.

Linda och hennes kompis gick under ledigheten till en badplats vid floden. Dit brukade de gå för att bada och svalka sig i värmen.

– Min kompis hade tagit med sig sin lillebror, som var fem, sex år. Plötsligt fick jag se att han drogs med i floden. Då hoppade jag direkt ner i floden med huvudet före utan att tänka på att det kunde finnas stenar och liknande, säger Linda.

Hennes enda tanke var att rädda pojkens liv. Linda klarade att rädda honom, men när hon kom upp ur vattnet hade hon flera blåmärken på sina ben och väldigt ont i vänster knä.

– Efteråt kunde jag inte stödja på mitt ben, så jag gick till doktorn för att undersöka mig. Han sa att det inte fanns någon skada, men varför kunde jag inte gå då? tänkte jag.

Linda hade ont i sitt ben hela januari och hela februari, så ont att hon inte kunde stödja på vänster fot. Vid den här tiden var inte Linda en övertygad kristen.

– I mars skulle skolan börja igen och då behövde jag ett helt knä för att kunna göra gymnastik, simma, friidrotta och träna. Jag tänkte: ”Om jag inte blir frisk är jag körd”, men då kom jag ihåg Gud, säger hon.

Linda tog tag i situationen och sa till Gud: ”Nu öppnar jag fönstret och tänker sova här. Nu får du, Gud, skicka hit någon som kan fixa mitt knä, det här går inte längre.”Hon minns att hon sa till Gud att han måste göra någonting nu.

– Då kände jag precis strax innan jag kom in i sömnen att det fanns någon i rummet som sa: ”Var inte orolig, jag ska fixa ditt knä. Sov bara så fixar jag allt.”

Helad i knät

I sömnen såg Linda att den som var i rummet tog en bit papper, som såg ut som en remsa av toalettpapper. Den som var i rummet tog remsan och lindade den runt hennes knä och sedan sa han att hon skulle sova.

– Innan jag vaknade såg jag att gestalten tog bort något från mitt knä. Det såg ut som en liten sten, men jag hade inte något hål i knät. Sedan sa han till mig: ”Nu är du frisk” och så gick han. Då vaknade jag och kunde gå som om ingenting hade hänt. Jag tänkte då att det var en ängel som hade besökt mig, berättar Linda.

När hon efteråt berättade om det som hänt var det några omkring henne som misstolkade händelsen och började be till änglar. Linda kände att det inte var rätt, hon var övertygad om att det var Gud som hade gjort henne frisk.

– Senare när jag tog emot Jesus och började läsa Bibeln läste jag om att Gud kan skicka sina änglar och att ingenting ska skada oss.

Tror du att det var Jesus som besökte dig?

– Det skulle ha varit jätteroligt om det var Jesus, men jag tror inte han behöver operera, säger Linda och skrattar. Han behöver bara lägga sin hand för att läka det sjuka. Jag tror han skickade sina änglar som gjorde det han sa att de skulle göra.

Denna händelse skedde 2013/14 och då hade inte Linda tagit emot Jesus.

Frälst på sitt rum

– Jag hade sett det som skedde runt mina föräldrar och har växt upp i ett kristet hem, men jag hade ingen egen relation med Jesus eller min skapare. Det dröjde några innan jag tog mitt beslut att ta emot Jesus.

Ett år innan Linda kom till Sverige låg hon en måndagskväll i sin säng. Den kvällen tog hon ett beslut och sa till Jesus i sin ensamhet: ”Nu vill jag sluta att göra dumheter, nu vill jag följa dig.” Ett beslut som hon hållit fast vid sedan dess.

– Nästa dag kom en liten fågel och sjöng i mitt fönster, kommer jag ihåg. Det hade aldrig hänt att en fågel stod i mitt fönster och sjöng så länge.

Strax efter att Linda tagit emot Jesus flyttade hon till Sverige. Idag lever hon med Jesus och läser sin bibel regelbundet. Linda och hennes syster, som även är hennes bästa kristna vän, har en nära relation och ofta ringer hon sina föräldrar och ber tillsammans med dem på telefon.

– Ibland går jag till Pingstkyrkan, men det är svårt att hitta en kyrka där jag känner mig hemma, säger Linda. Jag lyssnar ofta på predikan på spanska eftersom det är lättare för mig att ta emot budskapet på mitt modersmål.

Upplever kulturskillnader

Linda har levt i två olika kulturer och har upplevt olikheterna. En stor skillnad är levnadsvillkoren som hon menar är bättre i Sverige, men att relationsskapandet i Sverige tar mycket mera tid än i Argentina. Livet är lite lättare i Agentina, menar hon.

– Jag fick inte hålla på med sport i Sverige, vilket jag älskar, men jag spelar fotboll i ett division tre-damlag när jag inte jobbar. Jag tänker att Gud har sparat något till mig när det gäller sport i framtiden. Allt har en mening i Gud, säger Linda.