Reportage

Marcus frälsning var en kram från Gud

– Mamma trodde på medium och tarotkort. Pappa var uppvuxen med pingstvänner, men han ville inte ha med tro att göra, säger Marcus.

Under åren Marcus gick i grundskolan bodde familjen på landet strax utanför Falun.

– Mamma och pappa hade en vision att skaffa en gård på landet och ha djur, men deras relation var inte bra, det var mycket konflikter och efter en tid började ekonomin att rasa.

Marcus mamma mådde dåligt och pendlade mellan att vara glad och att explodera av ilska. Det skapade rädsla och oro hos Marcus.

– Man visste aldrig när nästa utbrott skulle komma. Man blir inte så trygg som barn i en sådan miljö, säger han.

Skilsmässa och otrygghet

Föräldrarnas dåliga relation ledde till skilsmässa när Marcus var i tioårsåldern. Pappa försvann från hemmet och flyttade.

– Det var ingen harmonisk skilsmässa. Kontakten med pappa försvann och mamma mådde väldigt dåligt i flera år.

Den tiden hade Marcus mycket agg mot sin pappa. Han grät när pappa ringde och ville inte prata med honom. Han hade en bild av pappa i huvudet på grund av allt som varit. Idag vet Marcus att det fanns två sidor av myntet som han inte såg då.

– Som barn var jag otrygg. I skolan var jag retad och mobbad både verbalt och fysiskt från första klass upp till sjuan, speciellt av de äldre eleverna.

På landet är det svårt att bli accepterad. Det tar ofta flera generationer innan man blir helt accepterad, menar han.

– Vi var inte godkända. Vi hade inga pengar och så hade jag talproblem.

Marcus var konstant mobbad och många gånger grät han på bussen på vägen hem. Vid ett tillfälle råkade han sätta sig för långt bak i bussen. Då tog de äldre eleverna stryptag på honom och hotade honom att aldrig mer sätta sig så långt bak. Marcus har fått uppsöka sjukhus efter att ha blivit slagen och utstått hån då toadörren slitits upp vid toabesök.

Mobbaren blir pundare

– Jag kommer ihåg ett tillfälle när jag var i tioårsåldern. Det var mitt i skilsmässan och skolan var ingen bra plats. Jag satt på mitt rum högst upp i vårt hus och tittade ut på vägen och tänkte: ”Tänk om jag bara kunde slippa allt detta.”

När Marcus skulle börja sjuan tog kronofogden huset. Mamma och barnen blev hastigt tvungna att få en lägenhet, annars hade de hamnat på gatan.

– Vi fick en lägenhet av socialen och blev inkastade till stan. Jag hade bara hunnit gå en månad i skolan och nu behövde jag byta skola. Då gjorde jag ett val: jag ville inte vara den mobbade igen, i stället blev jag en hemsk människa.

Han tänkte: ”Hellre vara stökig med andra stökiga och ta den smällen än att vara mobbad.”Det var inget bra sätt att hantera situationen, men Marcus var trasig själv och såg inget annat sätt.

– Tyvärr hade jag fallenhet för att stjäla, jag var duktig på det. I sjuan stal jag cigaretter, godis och snus och la i mitt skåp, jag blev populär. Sedan började jag dricka, röka hasch och ta amfetamin. Det gick snabbt utför.

Nu hängde Marcus med folk som sålde sprit och började själv sälja smuggelgods och hasch. Han satte sig i skuld och var tvungen att betala för sitt eget missbruk.

– Jag stal datorer och var så stökig att skolan att inte ville ha mig där.

Lektionerna som Marcus och hans kompisar var tvungna att komma till var kärnämnena. På två månader pluggade de till godkänt, men det var de enda betygen de hade från nian.

– Sedan hamnade jag på IV Prepp, som är ett program för dem som vill plugga upp sina betyg. Jag lyckades få upp några, men livet fortsatte på samma bana med droger och stök.

– Under uppväxten i stan mådde jag inte bra. Mamma kunde inte hantera mig. Hon sa saker till mig, hånade och spottade på mig. Det fanns alltid folköl hemma och vin om hon hade råd. Alla helger drack hon med någon och jag tror att det var hennes flykt.

Mamma blir sjuk

Under den tiden blev mamma sjuk, läkarna upptäckte en hjärntumör. Då plötsligt hittade föräldrarna tillbaka till varandra igen.

– Detta var lite otippat. När hon sedan fick ont i kroppen började hon medicinera sig med alkohol.

När Marcus gick första året på gymnasiet var han i så dåligt skick att han både spydde och bajsade blod. Mamma hade flyttat till Västerås, hade fått en hjärntumör och Marcus hade skulder till kompisar på tio-femtontusen.

– Jag bara sköt i mig amfetamin, jag tog allt jag fick tag i och försökte hoppa från en bro när jag hade käkat svamp. Min kompis fick tag i mig, annars hade jag inte levt idag.

Sedan följde tre olika händelser som började väcka den drogande Marcus. Han satt hos sin mamma som var döende, men det enda han tänkte på var att ta amfetamin.

– Jag var så nöjd när jag kunde gå därifrån för att fortsätta droga. Egoisten i mig tog över. Senare på dagen ringde de från sjukhuset och berättade att mamma dött. Då fick jag ångest och grät på mitt rum över vem jag var, att jag förkastat min egen mamma för droger.

Detta ledde ändå inte till att han slutade.

– Vid ett annat tillfälle låg jag längst bak i en lastbil, för det var fullt där fram. Färden gick i full fart och jag flög runt där bak och kunde ha skadat mig riktigt allvarligt. Då tänkte jag: ”Är detta mitt liv?” Vid ett annat tillfälle körde jag och min kompis moppe drogade utan hjälm mitt i ett bostadsområde och krockade mot en lyktstolpe utanför en förskola.

– Det blev sjukhus, och narkotikabrott för innehav. Vi åkte inte in, men nu förstod jag att detta inte kunde fortsätta. Min bror hade kommit till tro och jag fick bo hos honom och hans fru. Detta öppnade upp för att jag sedan kunde hitta Gud.

Marcus hittar Gud

– Claes var med i liten församling. Vid ett tillfälle frågade han mig: ”Men ska du inte följa med?”Jag sa ja och följde med honom till gruppen.

Första gången Marcus mötte gruppen tyckte han att de var väldigt konstiga. Han var van vid en miljö där människor blev mordhotade, där man sparkade eller blev sparkad. Alla i gruppen var så snälla.

Det var något helt annat.

– Jag tänkte: ”Vad är det här för ställe? De skulle bara veta vem jag är och vad jag gjort.”

Det var Ola och Madde Almqvist som ledde husförsamlingen.

– Jag fortsatte att följa med på deras samlingar och gudstjänster. Alla möten satt jag bakfull längst bak, men när jag började nyktra till frågade Ola mig om jag kunde passa deras lille son Herman.

Vid ett till fälle var Marcus på husgrupp hos Ola och Madde.

– Då frågade Ola mig: ”Marcus, vill du ta emot Jesus i ditt hjärta?”Jag sa ja och vi bad tillsammans. Den stunden kände jag för första gången i mitt liv att jag var uppriktigt älskad. Gud kramade om mig och jag fick ge allt till honom. Nu började vändningen i mitt liv.

Gud släpper inte taget

– Det har varit en tuff resa och jag har kämpat med saker jag inte velat släppa till Gud, men Gud har inte släppt taget om mig.

Vid ett tillfälle när Marcus var på väg till ett återfall och precis skulle ringa upp en kompis, ringde Ola och bjöd med honom på ett kristet möte.

– ”Detta måste vara Gud”, tänkte jag,” Gud släpper mig inte” och jag följde med på mötet.

Efter den händelsen bestämde Marcus sig för att överlåta sitt hjärta till Gud och satsa på Guds rike och församlingen.

– I tio års tid har jag burit stolar, tagit hand om ungdomarna, predikat, haft husgrupp och lagat mat. Inställningen att göra det jag kan för Guds rike har fått mig att växa.

En stark ilska fanns kvar hos Marcus som hade sin grund i allt svårt han mött och allt mörker han varit med om.

– När vi hade besök av en pastor från Afrika kände jag att detta var ett speciellt tillfälle. Han bjöd fram till förbön och jag gick fram.

Då sa han till Marcus att Gud hade väntat på honom. När den afrikanske pastorn bad för Marcus bröts ett mörker över hans liv och all ilska lämnade honom.

– Idag kan ingen tro att jag kunde bli så fruktansvärt arg. Efter den händelsen har jag aldrig mer skrikit över någon.

Idag har Marcus förlåtit sina föräldrar för allt de gjort och allt som hände under hans uppväxt.

– Man måste förlåta och gå vidare. Om någon hade sagt till mig när allt var som värst: ”Om tio år har du två fantastiska barn, en underbar fru och ett hus”hade jag sagt: ”Släng dig i väggen, det kommer aldrig att hända.”

Idag är det Marcus verklighet. Han är gift med Amilia och har två fina barn. Han har ett hus att bo i och har just börjat med akademiska studier. Allt har blivit nytt för Marcus.