Intervju

Richard Mühlrad om tron, antisemitismen och livet som jude i Sverige

Petter Allgulin

Richard Mühlrad är troende jude, född och uppvuxen i Sverige. Han är en engagerad samhällsaktör och driver sedan många år en resebyrå med 16 anställda. Han har varit medlem i Judiska församlingen i Stockholm hela sitt liv, och som ordförande är han ytterst ansvarig för både medarbetare och församlingsmedlemmar.

”Extremt svår period”

Kriget mellan Israel och Hamas under de senaste två åren har haft en påtaglig inverkan på Richard Mühlrad och många andra judars situation i Sverige.

– Det har varit en extremt svår period. En av de värsta upplevelserna under mitt 73-åriga liv i Sverige, säger Richard Mühlrad.

Familjemedlemmar har uttryckt oro och vill inte längre att han ska bära sin judiska huvudbonad offentligt under sabbaten, av rädsla för att något ska inträffa. Även om situationen har lugnat ner sig i Mellanöstern beskriver han stämningen som fortsatt mycket spänd.

– Många vill ha fred, men det finns också en stor grupp, kanske ännu större, som inte vill det. De vill att den judiska närvaron i Mellanöstern ska försvinna, och så länge den viljan finns är det svårt att nå en fredlig lösning, konstaterar Mühlrad.

Ökande fiendskap

Richard Mühlrad upplever att antisemitismen har ökat kraftigt de senaste åren. Antiisraeliska demonstrationer, vinklade nyhetsinslag och protester från alla möjliga håll har, enligt honom, bidragit till att elda på fiendskap och hat.

– Det har påverkat hela min församlingssituation och min familj. Det har varit en utmaning utan dess like, fortsätter han.

Mühlrad betonar att det judiska folket och staten Israel har många vänner, men ibland kan det vara svårt att se dem när man har så många ovänner.

– En förutsättning för en positiv utveckling är att vi lär oss att respektera varandra och leva tillsammans. Vi är brödrafolk; Ismaels barn och Isaks barn. Alla är Abrahams barn.

Medias bevakning

Richard Mühlrad är kritisk till det stora mediala fokuset på Israel–Palestinakonflikten, särskilt i relation till andra pågående krig och konflikter i världen. Han menar att även om viss rapportering är saklig och balanserad, dominerar den negativa vinklingen.

– Konflikten har bevakats från alla håll, nästan dygnet runt, i alla nyhetskanaler. Jag tror att det kommer bli en revidering av den typ av information som har förmedlats.

Även inom familjen finns olika uppfattningar om Israels regerings agerande.

– För husfridens skull uppmanar jag ibland till att avsluta politiska diskussioner. Precis som vi kan ha olika åsikter om svensk politik, kan vi tycka olika om israelisk.

Han betonar att den judiska församlingen i Stockholm har en djup relation och förbundenhet till landet Israel, men inte nödvändigtvis till dess regering.

– Man kan bo utomlands och älska Sverige utan att älska statsministern. Det är samma sak med relationen till Israel.

Han nämner Eurovision Song Contest 2024 som ett exempel på något anmärkningsvärt: Israels bidrag fick högsta poäng av svenska folket, men noll poäng av den svenska juryn.

– Då kan man fråga sig om det verkligen var opolitiskt. Det är något som inte stämmer.

Den personliga tron

Richard går till synagogan och ber varje morgon, sex dagar i veckan.

– Jag är fascinerad av Guds Ande och Guds skapelse, och jag tänker mycket på de bibliska berättelserna.

Han reflekterar över att många av Bibelns centrala gestalter inte hade problemfria liv.

– Abraham, Isak, Jakob och Mose mötte stora utmaningar. Att vara välsignad av Gud innebär inte ett liv utan motgångar och sjukdom. Tron är en ständig utmaning.

Richard betonar att judendomen i hög grad handlar om handling. Det räcker inte att bekänna sin tro – den måste ta sig uttryck i vardagen.

– Att hjälpa fattiga, hedra sina föräldrar och stötta människor som vill bilda familj är exempel på viktiga gärningar. Orden i sig är inte tillräckliga.

Han framhåller också vikten av studier och tolkning av de heliga texterna, och nämner berättelsen om Jakobs kamp med ängeln som ett exempel på Bibelns djup och komplexitet.

Messias och Nya testamentet

På frågan om Messias ankomst svarar Richard försiktigt.

– Abrahams välsignelse ska spridas till alla folk. Vissa troende judar menar att tiden är nära, men jag tycker det är svårt att avgöra. Jag tänker inte så mycket på det. Det kan bli jobbigt om man förväntar hans ankomst och så kommer han inte.

Richard har tagit del av kristen undervisning och läst delar av Nya testamentet, men betraktar det främst som en historisk skildring.

– Det är berättelsen om en man som av många kom att uppfattas som Guds son. Men majoriteten av de judar som levde på Jesu tid trodde inte det.

Han konstaterar att religiös tillhörighet ofta formas av uppväxten.

– De flesta som växer upp i judiska hem blir judar, liksom de flesta som växer upp i muslimska hem blir muslimer.

”Vi hör alla ihop”

Richard påminner om att judendom, kristendom och islam alla har sitt ursprung i samma lilla folk. Han menar att kristna kan komma närmare Jesus om de lär sig mer om judendomen.

– Någonstans hör vi alla ihop. Jag tror på människan och på att Gud har skapat oss för att tillsammans göra livet gott för varandra.

Han hänvisar till den judiske tänkaren Rambam från 1100-talet, som menade att kristendomen och islam spelar en roll i förberedelsen inför Messias ankomst.

Nytt tempel?

Från kristet håll lyfts ibland frågan om det finns planer på att bygga ett nytt tempel i Jerusalem. Richard berättar att enligt väldigt många troende judar får en jude inte ens gå uppe på Tempelberget.

– Det finns en del politiker i Israel som vill demonstrera judisk närvaro på Tempelberget. Men jag har aldrig hört från judiskt eller sionistiskt håll att det finns konkreta planer på att bygga ett nytt tempel. Vi får se vad Gud har för planer. ”Ingen vet, det är Guds hemlighet”, som en museiguide i Jerusalem sa när han fick frågan.

Den judiska historien präglar enligt Richard judarnas liv som något ständigt närvarande.

– Min generation är den första efter Förintelsen – vårt folks största katastrof. Sorgen är enorm och tung att bära. Samtidigt betonar han vikten av att inte låta traumat bli en börda för kommande generationer.

– Förintelsen får aldrig glömmas, men vi måste också kunna se framåt.

Drivkraft och bildning

Richard har ingen entydig förklaring till varför judar ofta är framstående inom många områden, men pekar på studietraditionen.

– Bibelläsning och utbildning har alltid varit centralt. Det finns en stark driftighet och mycket energi. Jag känner få judar som är lata. •