Nedslag
Singoalla stöttar ensamstående föräldrar
Carolina Carpvik
I Bibeln står det mycket om barmhärtighet. Vi uppmanas också gång på gång att värna om änkorna och de faderlösa.
– Vilka är de i vår tid? Jo, de ensamstående föräldrarna och deras barn. Det är en målgrupp vi ska ta hand om. Det är ett viktigt uppdrag i dagens samhälle där vi som församling kan få vara med och göra skillnad, säger Mirjam Hultström, socionom och anställd i Pingstkyrkan i Jönköping.
Mirjam har varit med ända sedan Singoalla startades för 18 år sedan, då ett arbete för ensamstående gravida och föräldrar startades i församlingens regi. I dag finns cirka 150 ensamstående föräldrar och deras barn med i nätverket. De erbjuds både stöd och gemenskap.
Saknade nätverk
Det är en helt vanlig vardag och i ett rum i Pingstkyrkan i Jönköping sitter socionomerna Mirjam Hultström och Miriam Åkerblad och äter lunch ihop med Yesica Salinas Åberg, en av de mammor de har kontakt med via Singoalla. Det har hunnit gå tolv år sedan Yesica fick kontakt med Singoalla för första gången. Då var hon nyseparerad och ensam med en dotter på fyra och tvillingsöner på tre år. Kärleken till en svensk man hade fört henne från Mexico till Sverige några år tidigare, men när separationen var ett faktum stod hon helt utan nätverk. Relationen till barnens pappa var och är fortfarande väldigt komplicerad. Det finns många lagar och regler i Sverige som inte finns i Mexico. Men vem skulle Yesica fråga om råd?
– Jag kände faktiskt ingen här, utan var helt ensam med mina tre barn, säger hon.
På Familjecentralen fick Yesica tips om Singoalla. Här fick hon möta andra ensamstående föräldrar som var i liknande situationer som hon själv.
– Att komma hit var som att landa. Här finns massor av systrar, många ensamma mammor, precis som jag. Och barn som blivit kompisar till mina barn.
Via Singoalla har Yesica fått väninnor som delar hennes vardag och ger tips och råd i olika situationer. Men också andra former av stöd när livet varit tufft.
Tårar av tacksamhet
Tårarna kommer när Yesica ska berätta om vad Singoalla i allmänhet och socionomen Mirjam Hultström i synnerhet har betytt för henne.
– Mirjam betyder jättemycket för mig. När jag inte orkat mer och velat ge upp har hon alltid sagt att jag klarar detta också. Hon har fått mig att känna att jag är viktig och värdefull, säger hon.
Även Mirjams ögon fylls av tårar när hon hör Yesica.
– Visst har vi funnits med och stöttat dig. Men det är du själv som har kämpat och tagit dig dit du är i dag. Det här är en riktig kämpe, säger hon och lägger handen på Yesicas axel.
De berättar om gemensamt fredagsmys och rolig lördagslek, om läger och julfirande, och om alla möjliga och omöjliga frågor Yesica och de andra mammorna brukar ställa. Ja, för det är framför allt ensamstående mammor som möts i Singoalla, även om en och annan pappa också hittar dit.
– Vi kommer hela tiden med en massa konstiga frågor. Mirjam tar reda på svaren och guidar oss, säger Yesica.
”Behoven är oändliga”
Familjerna hittar till Singoalla på olika sätt. Flera kommer dit efter rekommendation från en familjecentral eller socialtjänsten. Ett samarbete som har pågått i alla år.
– Förtroendet har byggts upp och det är en samverkan som vi är så tacksamma över och som vi vill vara väldigt rädda om, säger Mirjam Hultström.
Det är hela tiden en balansgång. Vad kan Singoalla och församlingen bidra med? Vilket stöd från samhället har föräldrarna rätt till? Vad faller mellan stolarna? Behoven är oändliga.
– Vi skulle kunna göra mycket mer än vad vi gör, säger hon.
Samtidigt tycker hon det är fantastiskt att få följa den utveckling som sker med både enskilda individer och med familjer som funnits med i Singoallas arbete länge. Yesicas historia är bara en av många. Gång på gång har Mirjam varit med och sett personer som vuxit och utvecklats, som rest sig och hittat tillbaka till livet och sitt eget värde igen.
– Den absolut bästa belöningen är när man får se hur det börjar glittra i blicken igen i ett par ögon där hoppet länge varit släckt, säger hon.
Agerar medmänniskor
Omkring 35 personer är engagerade som volontärer i verksamheten. Församlingsmedlemmar i olika åldrar och med olika kompetenser och erfarenheter. De fixar mat och fika till träffarna, agerar stöd i vardagen, leker med barnen, kliver in som mormor eller morfar åt den som behöver en och mycket, mycket mer.
– Volontärerna finns med som en naturlig del av mammornas och barnens liv. Att samma volontärer finns med år efter år skapar en trygghet för familjerna, säger Miriam Åkerblad.
I höstas tog hon över huvudansvaret för Singoalla. Också Miriam är utbildad socionom, med en bakgrund som familjebehandlare inom kommunen.
– När jag kom hit var mitt intryck att det finns så mycket hjärta och engagemang och en god struktur, säger hon.
Vilka behov som finns hos föräldrarna i nätverket styr mycket av arbetsuppgifterna. Nästa dag ska hon agera flytthjälp åt en mamma och hennes två barn. Några församlingsmedlemmar har lovat att ställa upp med släpkärra och hjälpa till att bära.
– Den här mamman har ingen annan att fråga om hjälp, säger hon.
Utsatthet och ensamhet är ett återkommande inslag bland de föräldrar som kommer till Singoalla.
Tro, hopp och kärlek
Men nätverket handlar inte bara om de vuxna. Barnperspektivet är också viktigt, då många barn och tonåringar finns med. En del av barnen de möter inom Singoalla mår bra. Andra har fått uppleva saker som inget barn borde få vara med om. Några lever i utsatthet och riskerar att dras med i kriminalitet. Utmaningar saknas inte.
– Vi har ju fått förtroendet hos föräldrarna. Det ger oss möjlighet att möta barnen också, säger Miriam Åkerblad.
Hennes kollega och namne nickar.
– Vi är kyrka och på ett naturligt sätt får vi möjlighet att förmedla tro, hopp och kärlek, säger Mirjam Hultström.
Just detta, att Singoalla drivs av en kyrka, var något som skrämde Yesica Salinas Åberg i början.
– Jag var orolig att jag skulle tvingas till att tro. Men jag har inte alls känt någon press, säger hon.
I byn i Mexico där hon växte upp var alla katoliker, men hon har själv aldrig varit praktiserande katolik. När Singoalla träffas erbjuds de som vill att gå till ett rum i närheten för att be en bön eller tända ett ljus i slutet av samlingarna. De inbjuds också till församlingens övriga samlingar och gudstjänster. Men det är inget tvång, utan alla väljer själva vad de vill, poängterar Yesica.
– Ingen har tvingat mig till någonting. Men jag har hittat min väg. Jag upplever att Gud finns i mitt hjärta nu. •
FAKTA SINGOALLA
Om: Ett stödnätverk med gemenskap för ensamstående föräldrar och deras barn samt för ensamma gravida.
Startades: Av Pingstförsamlingen i Jönköping 2008.
Gör:
• Personliga stödsamtal
• Hjälp i kontakter med myndigheter
• Stöttar gravida kvinnor
• Stöd under förlossningen
• Individuella behov
• Fredagsmys
• Lördagslek
• Klädkammare
• Läger och utflykter
• Fester vid högtider
• Lovaktiviteter
• Med mera
Finns på följande orter: Jönköping, Helsingborg, Bankeryd och Huskvarna. Fler är i startgroparna.
Framtidsvision: Att starta på fler orter, då behov finns överallt.