Krönika

Tider och stunder

Jonas Bergsten

Vid solnedgången fredagen den 11 september 2026 infaller trumpethögtiden, den femte av de sju bibliska högtiderna. Sedan 200-talet efter Kristus. är den känd som rosh hashana, men det bibliska namnet är jom teroah.

Innan år 359 efter Kristus (då man gjorde en judisk kalender) visste man bara ungefär när högtiden skulle infalla. Två vittnen behövde bekräfta inför Stora rådet, Sanhedrin i Jerusalem att de sett den tunna skäran av nymånen. Beslutet förmedlades genom att man blåste i shofarhorn. Därav namnet jom teroah. Ordet jom betyder ”dag” och teroah betyder ”ljudet av en shofar”.

Det är intressant att när Gud sätter solen och månen på himlen för att skilja mellan dag och natt så är orsaken att de ska vara ”tecken för [att indikera] sammankomster och för dagar och år” (1 Mos 1:14).

Här används det hebreiska ordet moadim, som kan översättas med högtider eller speciella tider. Samma ord återfinns i 3:e Mosebok 23 där de sju Herrens högtider räknas upp. Vill du slå upp alla förekomster av ordet moed (H4150) finns de i Kärnbibelns lexikon på nätet eller i appen.

Det är fantastiskt att anledningen till att Gud sätter solen och månen att särskilja dag och natt samt dagar och år, är för att ge människan ”speciella mötestider”. Redan här ser vi Guds kärlek och önskan om en relation med människan.

De sju Herrens högtider är fördelade symmetriskt 3 + 1 + 3.

De tre första uppfyllde Jesus exakt (se Kolosserbrevet 2:17). Han var offerlammet (pesach) som var syndfritt (matzot) och förstlingsfrukten (bikkurim).

När Lukas skriver om den fjärde högtiden shavuot, pingsten i Lukas 2:1 använder han ett ovanligt ord för att uttrycka att dagen var inne (grekiska sumpleroo). Ordet används bara tre gånger i Nya testamentet och Lukas använder det första gången när båten höll på att ”fyllas upp” med vatten (Luk 8:23). Den andra gången är när dagarna närmade sig (höll på att fyllas upp) för Jesus att lyftas upp till himlen (Luk 9:51).

På pingstdagen var tiden inne. Allt var uppfyllt (måtttet var fyllt), för att Anden skulle bli utgjuten från himlen över jorden!

Vi lever nu i den fjärde högtidens tid – Andens tid – som är placerad centralt i mitten av de sju högtiderna.

De återstående tre hösthögtiderna pekar på Jesu andra ankomst och väntar på sin uppfyllelse. Vi måste vara försiktiga med att med bestämdhet säga när och hur allt detta kommer ske, men vi kan se tidens tecken.

Men vad gäller den exakta dagen och timmen då Jesus kommer tillbaka för att upprätta riket, så vet ingen, inte änglarna i himlen, inte ens Sonen. Bara Fadern vet det.