Reportage

UTBLICK: Spaning i medievärlden

Christofer Ahlqvist, chefredaktör, Göteborgsposten

HUR SER DU PÅ AI:S ROLL PÅ FRAMTIDENS REDAKTIONER?

– Det finns en enorm potential om AI används på rätt sätt som inte riskerar vår trovärdighet. Väldigt övergripande skulle man kunna dela in det i fyra områden. Effektivisera: AI kan lösa många av de repetitiva arbetsmoment som journalister gör dagligen. Research: Med hjälp av agenter kan vi ha flera olika research-uppdrag igång samtidigt som söker igenom nätet på uppgifter och data för att sedan sammanställa ett bra grundmaterial som journalisten kan använda. Assistera: AI kan användas som bollplank, att hela tiden kunna få feedback på allt från artikeluppslag, intervjupersoner och textförbättringar. Givetvis måste man vara medveten om att det kan finnas en inbyggd snedvridning i AI:ns svar. Användarupplevelsen: Med hjälp av AI kan man förpacka journalistiken i olika format beroende på användarens preferenser. Förhoppningsvis kan vi skapa ännu mer personanpassande upplevelser och leverera rätt journalistik till rätt person vid rätt tidpunkt. Om man gör det på rätt sätt har innehåll som i dag har en mindre chans att konkurrera på vår sajts förstasida större chans att få bättre exponering och nå fler personer. Här handlar det också om att man sänker tröskeln för nyutveckling vilket gör att journalister kan skapa interaktiva upplevelser för användarna utifrån den egna journalistiken utan att blanda in utvecklare.

VAD HÄNDER MED DJUPET I JOURNALISTIKEN NÄR HASTIGHETEN ÄR DET SOM BELÖNAS?

– Jag tror inte att AI innebär att snabb journalistik kommer att belönas mer i framtiden, tvärtom. Om vi med hjälp av AI kan effektivisera vissa repetitiva moment så kan vi lägga mer tid på att göra det som AI inte kan och på så sätt skapa ett trovärdigt innehåll som kommer sticka ut i en digital värld som översvämmas av generativt innehåll. Vad blir då viktigt för journalister att lägga sin tid på? Bra artikelidéer, berättelser, boots on the ground (träffa folk i verkligheten), bygga förtroende så folk vågar berätta, ta in den mänskliga rösten i artikeln.

Karin Schmidt, redaktionschef, Aftonbladet

HUR MÄRKER DU ATT LÄSARNAS FÖRTROENDE FÖR JOURNALISTIKEN FÖRÄNDRATS DE SENASTE ÅREN?

– Om man tittar på olika undersökningar så har läsarnas förtroende för journalistiken ökat. Det jag märker i min mejlkorg är att det är polariserat, med några som inte verkar ha förtroende för journalistiken alls och andra som har stort förtroende.

VILKEN NYHET HAR DU PUBLICERAT SOM DU FORTFARANDE TÄNKER PÅ IBLAND?

– Omöjligt att säga, de är väldigt många.

VAD SKULLE DU VILJA ATT DIN TIDNING BLEV IHÅGKOMMEN FÖR OM 50 ÅR?

– Att vi gjort Sverige lite bättre, världen lite mer begriplig och livet lite lättare.

Felicia Ferreira, chefredaktör, Dagen

I EN TID DÄR MÅNGA VÄLJER MEDIER SOM BEKRÄFTAR DERAS VÄRLDSBILD – VAD ÄR DITT ANSVAR SOM CHEFREDAKTÖR?

– Som chefredaktör ser jag det som mitt ansvar att värna ett offentligt samtal som inte reduceras till en ekokammare. När människor i allt högre grad söker sig till medier som enbart bekräftar det de redan tycker, blir det ännu viktigare att journalistiken orkar vara både bredare och djupare än så. För mig innebär det att stå för en tydlig värdegrund men samtidigt aktivt bjuda in perspektiv som kan både stärka och utmana oss och våra läsare.

ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA BÅDE ENGAGERAD OCH OBJEKTIV?

– Ja. Och jag skulle säga att det är nödvändigt. Samtidigt behöver vi vara ödmjuka inför att begreppet ”objektivitet” i strikt mening är svårt. Ingen människa är helt neutral och varje redaktion arbetar utifrån vissa grundläggande värderingar. Det är vår arbetsprocess som ska vara objektiv, även om vi som personer alltid bär med oss erfarenheter och engagemang.