Reportage
UTBLICK: Spaning i medievärlden
Klas Wolf-Watz, chef Ekot, Sveriges Radio
HUR SER DU PÅ AI:S ROLL PÅ FRAMTIDENS REDAKTIONER? KAN EN ALGORITM AVGÖRA VAD SOM ÄR VIKTIGT?
– AI är något alla redaktioner idag måste förhålla sig till. Det handlar om att använda AI som arbetsverktyg, men också identifiera desinformation som produceras med hjälp av AI. Det handlar om att säkerställa äktheten och bedöma varför en viss bild, nyhet eller liknande sprids. AI kan hjälpa oss i vårt arbete, men kommer inte ersätta den mänskliga bedömningen av journalisterna själva, både vad gäller fakta eller i bedömning hur viktigt något är.
VAD HÄNDER MED DJUPET I JOURNALISTIKEN NÄR HASTIGHETEN ÄR DET SOM BELÖNAS?
– Det är ett faktum att kraven från mediekonsumenter är höga, konkurrensen hårdnar och att nyhetsredaktioner vill vara först med en nyhet. Även Ekot vill helst vara först, men vi får aldrig ge vika för kravet att det vi rapporterar är korrekt. Vi är hellre tvåa på en nyhet och erbjuder en mer fördjupad bild av ett skeende än att publicera felaktigheter. Jag tror att vi behöver fördjupning i dagens medieutbud, en fråga är mycket sällan svart eller vit, snarare grå.
Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör, Svenska Dagbladet
I EN TID DÄR MÅNGA VÄLJER MEDIER SOM BEKRÄFTAR DERAS VÄRLDSBILD – VAD ÄR DITT ANSVAR?
– Mitt ansvar är att leva upp till den ambition vi har för hela SvD, vilket är att varje dag försöka ge våra läsare och lyssnare ett så bra underlag som möjligt för att de själva ska kunna forma sina egna åsikter. Vi försöker undvika att skriva på näsan utan försöker istället berätta, beröra, roa och uppröra – med både nyhets-, kultur- och opinionsjournalistikens olika format. Det gör att vi även på SvD:s ledarsida sätter en ära i att återkommande utmana och överraska våra läsare. Det ska finnas en igenkännbarhet i värderingarna, men gärna en mångfald av röster och perspektiv.
ÄR DET MÖJLIGT ATT VARA BÅDE ENGAGERAD OCH OBJEKTIV?
– Man kan vara engagerad för att förmedla en så objektiv bild som möjligt, och att ha höga sanningsanspråk i det man gör. Nyhetsjournalistiken ska vara besjälad av att berätta på ett sätt som gör att man inte kan ifrågasätta dess integritet och oberoende, och det gör man sannolikt bäst genom att visa sig vara förmögen att skildra en fråga ur flera – ibland motstridiga – perspektiv. Alla som arbetar inom journalistiken är mänskliga varelser med känslor och värderingar, men den som vill stärka nyhetsjournalistikens trovärdighet måste kunna vara professionell nog att inte låta dem lägga sig i vägen för granskandet och framställningen.
Karin Ekman, programområdeschef nyheter, Sveriges Television
HUR KAN MEDIER FRÄMJA RESPEKTFULLA SAMTAL UTAN ATT BLI URVATTNADE?
– Inom SVT Nyheter pratar vi mycket om, och jobbar medvetet med, vår egen tonalitet. Det handlar om hur vi lägger upp intervjuer, vilka frågor vi ställer och hur vi skapar samtal och debatter mellan inbjudna gäster. Vår erfarenhet är att förmågan att lyssna går igen som en gemensam nämnare i bra journalistik, oavsett vilken typ av ”format” det handlar om. Oavsett om man är programledare eller nyhetsreporter är det jätteviktigt att lyssna in och ställa följdfrågor, vilket nästan alltid ger bättre svar – även om vår ingång är kritiskt granskande.
HUR HANTERAR SVT KRITIK FRÅN MÄNNISKOR SOM TYCKER ATT NI HAR EN DOLD AGENDA?
– Vi är i ständig dialog med publiken, på många olika sätt. Att efterfråga inspel och synpunkter från våra tittare och användare är en integrerad del av vår journalistik, via till exempel chattar och program som bygger på tittarnas frågor. Vi tar också stort intryck av alla de synpunkter, tankar och frågor som kommer till oss via SVT:s avdelning för publikkontakt. Inte alltid, men många gånger, finns det värdefulla korn av sanning även bland de som hör av sig med kritik.
Björn Wiman, kulturchef, Dagens Nyheter
VILKEN FRAMTID HOPPAS DU ATT JOURNALISTIKEN BIDRAR MED ATT FORMA?
– På DN talar vi om att vår journalistik ska verka ”för en upplyst värld”. Den fria journalistiken är en av den liberala demokratins grundläggande institutioner, och det är skrämmande att tänka sig en värld där felaktigheter inte kan avslöjas och där makthavare inte längre kan hållas till ansvar. Journalistiken är en av förutsättningarna för att medborgarna kan fatta upplysta beslut och känner agens att vara delaktiga i en konstruktiv samhällsutveckling – det vill säga det som konstituerar en levande demokrati.
VAD SKULLE DU VILJA ATT DIN TIDNING BLEV IHÅGKOMMEN FÖR OM 50 ÅR?
– Att vi stod på förnuftets sida i en tid av mörk och skenande galenskap, då allt fler värden som vi tagit för givna ifrågasätts eller kastas på sophögen. De främsta av dessa är naturligtvis idén om alla människors lika värde och tanken att en människas handling får konsekvenser.