Reportage

UTBLICK: Spaning i medievärlden

Peter Benson, Ansvarig utgivare Placera och Affärsvärlden 

Affärsvärlden handlar ofta om mätbara värden, men i rollen som publicist möter man ständigt det omätbara. Hur ser du på journalistikens ansvar att inte bara granska kapitalet, utan att också vårda de värden som håller samman ett samhälle – såsom sanning, etik och tillit mellan människor? 

Jag vänder mig mot idéer om 'journalistikens ansvar'. Det är alldeles för luddigt. Det är bara människor som kan ha ansvar. Och möjligen organisationer i någon mening. Men 'journalistiken' är bara en nebulös abstraktion utan fri vilja som följaktligen inte heller kan utkrävas ansvar. 

Vi på Affärsvärlden försöker dra vårt strå till stacken och göra samhället lite bättre genom att uppfylla vårt uppdrag så bra vi bara kan. 

Affärsvärldens uppdrag är att belysa, granska och analysera näringslivet och dess viktiga aktörer. Läsarna är våra uppdragsgivare men Affärsvärldens uppdrag bidrar också till att stärka marknadsekonomin och därmed grunden för vårt välstånd. Samhället mår ju bättre när dåliga företag och företeelser exponeras samtidigt som bra företag ges resurser att skapa välstånd. 

Utöver det så ser jag att samhällen baserade på frihet och marknadsekonomi är de mest humanistiska man kan tänka sig. Åtminstone om vi samtidigt ska försörja miljarder människor. Marknadsekonomi är ju humanism på det sättet att det bygger på att fria människor gör sitt bästa för att uppfylla andra fria människors önskningar. Det är ett mycket bättre sätt att fördela resurser på än via våld eller tvång. 

I en tid när algoritmer och snabba klipp premieras, krävs det ofta ett särskilt mod att hålla fast vid den långsamma, djuplodande berättelsen. Vad är det, i din syn på människan och vårt behov av mening, som gör det värt att fortsätta kämpa för den seriösa journalistiken som en moralisk kompass i ett osäkert samhälle? 

Att känna motivation är världens enklaste sak för mig. Våra läsare är som regel helt underbara. Roliga, kunniga och generösa. Och detsamma gäller många av människorna vi skriver om. Det är en ynnest att följa deras öden och äventyr. 

Däremot känner jag som sagt ingen lojalitet med abstraktioner som 'journalistiken'. Vi finns till för våra läsare och för att hjälpa dem. Punkt slut. För att uppnå det så måste vi också vara en arbetsgivare där duktiga och besjälade människor gillar att jobba tillsammans för att vi ska kunna bli ännu bättre. 

En aspekt av det är att följa läsarna i deras önskemål. I vissa fall är det motiverat med 'långsamma och djuplodande berättelser'. Men ofta har det inget egenvärde. Andra insikter bibringas bättre via snabba och tydliga artiklar. Vår ledstjärna är att allt vi publicerar ska vara sant, relevant och intressant. Allt annat är vi pragmatiska runt. 

Vad gäller moralisk kompass så bjuder vår journalistik på oerhört många sedelärande berättelser. Näringslivets framgångar och misslyckanden beror ju väldigt ofta på karaktärsdrag hos de viktiga aktörerna. När något går åt skogen så kan det ofta förklaras med högmod, avund eller någon annan klassisk synd. Och framgångar kan nästan alltid härledas till klassiska dygder som insikt, rättvisa, mod och måttfullhet. Många tänker inte på det här mönstret, men när man väl inser det så är det väldigt moraliskt stärkande. 

Olle Zachrison, Senior news editor AI, BBC News 

Hur ser du på AI:s roll på framtidens redaktioner?  

Jag tror att AI kommer att bli en naturlig del av alla arbetsflöden. Det kommer att betraktas som vanlig teknik, och vi kommer inte att tala särskilt mycket om just AI. 

Det finns stora produktivitetsvinster att hämta, inte minst eftersom många av våra arbetsflöden fortfarande är manuella. Det kan exempelvis vara textbearbetning, transkribering, videoredigering och översättning. Samtidigt måste vi värna våra journalistiska principer och vara varsamma med publikens förtroende. För användarna är inte AI i sig det viktiga när de besöker en sajt. De förväntar sig och litar på att vi levererar sann, korrekt och opartisk journalistik.  

Hur återerövrar vi långsamheten och eftertanken i nyhetsflödet. 

Det är i grunden positivt att medier vill vara snabba med att publicera korrekt information, inte minst i de konflikter vi ser runt om i världen. Publiken förväntar sig det. Den nya utmaningen är hur snabbt information nu kan automatiseras och spridas. Det är där spänningen uppstår. I grunden handlar det om redaktionell kultur och ledarskap – om hur medieföretagen väljer att positionera sig, till exempel genom att prioritera eftertanke och fördjupning. Rätt använd kan AI också bidra till att förklara komplexa skeenden mer ingående och på ett mer tillgängligt språk. Därför är detta i första hand en strategisk fråga för medieledningar, snarare än ett AI-problem i sig.  

Stina Cederholm, Chefredaktör, Svenska dagbladet Junior 

Barn och unga är experter på att genomskåda det som inte är äkta. Hur gör ni för att behålla en hundraprocentig autenticitet i er journalistik? 

Som i all god journalistik är källkritiken en viktig grund. Detta kanske särskilt när det gäller barn som omges av saker som är helt oreglerade i sina digitala flöden. Där förekommer allt från reklam, partsinlagor till propaganda och mycket mer. Vi lägger därför också stor vikt vid att skriva om sådant som försiggår i sociala medier - för att ge perspektiv och väcka tankar. En del av autenticiteten bygger på att vi är nära vår målgrupp och därigenom vet vad som intresserar dem. Barnen som medverkar i tidningen – som juniorreportrar och som intervjupersoner – ger läsaren identifikation. Att känna igen sig gör tidningen mer engagerande och skapar trovärdighet.  

Vilken är den enskilt viktigaste erfarenheten ni vill ge era unga läsare för att de ska känna sig delaktiga i samhällsdebatten? 

Att barn har rätt att få information om vad som händer i deras omvärld på ett sätt de kan ta till sig. Vi väjer inte för svåra ämnen men vi jobbar mycket med hur vi berättar. Ett enkelt språk med ordförklaringar där det behövs är grunden. Att inte utgå från förkunskaper är en annan nyckel - liksom att placera saker i ett sammanhang. Man behöver inte gå in i alla detaljer. En viktig faktor kan också vara att bringa in en smula hopp i jobb som är tunga. Det handlar inte om att försköna verkligheten, men kan exempelvis vara att lyfta fram något som vittnar om medmänsklighet eller människors vilja att hjälpa. Kunskap gör att man känner sig delaktig och blir mer rustad att ställa frågor och tänka kritiskt.