Undervisning
Vad ska hända vid Jesus återkomst?
Torbjörn Aronsson
Eskatologi del 4
I några tidigare artiklar har vi tittat på vad det krångliga ordet ”eskatologi” betyder, nämligen läran om det ”yttersta” eller ”sista”. Det innefattar all den undervisning som Bibeln ger oss om Jesu återkomst, Antikrist, vad som händer efter döden, uppståndelsen från de döda, tusenårsriket, och så vidare. Bibeln är en övernaturlig bok från första till sista sidan. Den presenterar inte argument för Guds existens utan presenterar istället vad Gud gjort och gör och ska göra för människans skapelse och frälsning.
Kristen tro vilar på det faktum att Jesus är uppstånden ifrån de döda och att han ska återvända i synlig gestalt. Vad exakt är det som ska hända? I Paulus första brev till de kristna i Tessalonika berättar han att det han skriver i denna sak är Jesu egen undervisning (1 Tess 3:13, 4:16‒18). Jämför man vad Paulus skriver här med vad Jesus säger i Matteusevangeliets 24:e kapitel finns det en rad paralleller: Jesu ska komma med alla sina heliga, ett starkt basunljud ska höras, vi som lever ska ryckas upp, och varningar och förmaningar om att vara vaksamma (Matt 24:30‒43). Jesu återkomst och uppståndelsen från de döda för de som dött i tro på Herren sker samtidigt, i samband med basunljudet. Paulus beskriver de som dött i Herren som sovande, vilka väcks av basunens ljud. Döden beskrivs som en sömn på en rad andra ställen i Skriften (Matt 9:24, Joh 11:11‒14, 1 Kor 15:6) men den innebär inte att vi skiljs från Kristus: vi insomnar i honom (Rom 8:39, 1 Kor 15:18) och vi väcks i honom. Jesu död och uppståndelse är en seger över döden och får som följd att vi kommer att förvandlas till hans avbild och förhärligas (1 Kor. 15:50–58). Detta föregreps genom vad som hände i Jerusalem i samband med Jesu död, då plötsligt gravar öppnades och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar, gick ut ur gravarna, kom in i Jerusalem och visade sig för många (Matt 27:50–54).
Paulus skriver vidare att Herren ska bli synlig på himlen och att vi ska ryckas upp bland skyarna för att möta Herren i rymden. Detta är vad änglarna sa till lärjungarna vid Jesu himmelsfärd (Apg 1:6–11). Jesus ska komma tillbaka på samma sätt som lärjungarna såg honom tas upp till himlen. Att komma tillbaka på samma sätt innebär naturligtvis också att Jesu återkomst inbegriper att han kommer tillbaka till Jerusalem. Detta sägs inte i brevet till tessalonikerna.
Den kristna tron är övernaturlig från början till slut. Bibeln beskriver att det finns änglar, att det finns en ond andevärld, och att Gud är den som kontrollerar historien. Gud är allsmäktig och han ingriper på ett övernaturligt sätt för att föra historien dit han vill. Jesu återkomst är ett övernaturligt skeende som är möjligt genom att Gud är allsmäktig. Uppryckandet är en övernaturlig händelse av samma slag som uppståndelsen från de döda, inkarnationen och himmelsfärden.
Hur ska vi enligt Paulus relatera till Jesu återkomst? Han manar de kristna att trösta varandra med detta eftersom de levde under förföljelse och ett starkt yttre tryck. Under historiens gång har löftet om Jesu återkomst fungerar ofta som en stark uppmuntran och tröst under tider av förföljelse. Jesu återkomst kommer som en överraskning för världen men inte för de troende (1 Tess 5:1‒7). Vårt uppdrag är att hålla oss vakna och beredda. Paulus säger att vi ska vara ”nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm” (1 Tess 5:8). Det innebär helt enkelt att vi ska leva i gemenskap med Herren, med varandra, i Ordet och bönen.
Den helige Ande är vårt sigill, vår säkerhet och vår pant på frälsningen (Ef 1:13–14). Det fanns personer i Israel som väntade på Messias och som genom Anden mötte och tog emot Jesus när han hade fötts, nämligen Simeon och Hanna (Luk 2:25–38). På samma sätt förbereder Anden oss på Jesu återkomst, så att vi är beredda på att ta emot honom när han kommer. Jesus talar i liknelsen om de tio jungfrurna om att det finns ett pris att betala, ett kors att bära, för den som vill bli frälst, en kostnad för Anden: att bekänna Jesus som Herre offentligt i ord och gärning och att fortsätta vandra tillsammans med Jesus (Matt 25:1‒13).
OM
Torbjörn Aronson är rektor för Skandinaviska teologiska högskolan (STH). Han är docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet samt teologie doktor och filosofie doktor i statsvetenskap.