”Rätt kunskap kan rädda liv”

Livsfrågor, eller så kallade existentiella frågor handlar bland annat om meningen med livet, tillit, hopp och lidande. Förra året kom Folkhälsomyndigheten ut med nationella riktlinjer gällande existentiell hälsa. Ungefär samtidigt utbildade sig sjuksköterskan och vårdläraren Anna Svärd i existentiell hälsa inom palliativ vård, med fokus på de stora livsfrågorna. Anna har hela livet haft en längtan att få hjälpa människor att må bra. I bagaget finns många utbildningar och stor erfarenhet både från vården och skolans värld.

– Det är viktigt att vi tar hand om oss, inte bara för vår egen skull, utan också för att kunna hjälpa andra. För när du och jag mår bra orkar vi stötta vänner, kollegor och anhöriga som kanske inte mår så bra, konstaterar Anna Svärd.

Vill nå fler

I höstas började Anna föreläsa om det som ligger så varmt om hjärtat. Hon hänvisar till Peter Strang, cancerspecialist och professor i palliativ medicin, som säger: ”Kanske skulle vi behöva reflektera över döden ibland, även när vi är friska. Det finns en gräns för våra liv som kan få oss att inse vad som är viktigt nu medan livet pågår”.

Anna vet att rätt kunskap kan rädda liv och att män över 85 år är överrepresenterade i självmordsstatistiken, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Äldre är en viktig grupp för henne att nå ut till.

– Vi behöver bryta normen att det är manligt att vara stark och inte prata om känslor, slår Anna fast.

Men det är inte bara äldre som mår dåligt. Den psykiska ohälsan kryper längre och längre ner i åldrarna.

– Det är viktigt att få kunskap om hur vi kan må bra och ta hand om hela människan, fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt, fortsätter hon.

– Och vi behöver prata med varandra om hur vi mår, se varandra, stanna kvar och lyssna. Att bli sedd och bekräftad är vårt största behov som människor.

Förmåga att tro på livet

Det finns ingen entydig definition på existentiell hälsa, men det handlar om förmågan att tro på livet och ta vara på det. Världshälsosamfundets (WHO) forskare har funnit åtta aspekter som bidrar till existentiell hälsa. Under sina föreläsningar förklarar Anna vad varje aspekt innebär och ger åhörarna möjlighet att fundera en stund kring varje aspekt.

– Det är bra att tänka igenom hur man förhåller sig till de olika områdena.

Den aspekt som Anna brukar börja med är ”Harmoni och inre lugn”.

– Idag är många stressade och bär på en oro inombords. För att må bra behöver vi en plats inuti där man känner att man kan landa och hitta lugnet, det vi i kyrkan brukar kalla frid.

Andra aspekten handlar om gemenskap och grupptillhörighet. Anna benämner den ”Upplevelse av sammanhang”.

– Vi är gjorda för gemenskap och att vara en del av en grupp. Det kan vara ett intresse som man delar med andra; en sport eller en tro. Att arbeta ideellt som volontär kan öka livskvaliteten. Alla behöver känna sig värdefulla och behövda.

Anna berättar att enligt psykiatrikern Anders Hansen har sociala relationer störst betydelse för att vi ska må bra.

Nästa aspekt i Annas anteckningar är ”Upplevelse av förundran”. Forskning har visat att om vi kan känna förundran över vackra vårblommor, en solnedgång eller utsikt då händer det något positivt på insidan.

– Vi behöver kunna ta in världen med barnets nyfikenhet, stanna upp och förundras över en vacker ros eller vårens första tussilago. Förmågan att förundras minskar stress och får oss att må bra.

Något som människor funderat på genom alla tider är meningen med livet och enligt WHO:s forskning är det viktigt att känna att livet är meningsfullt.

– Det kan vara ett fritidsintresse, en hund eller en tro som ger livet mening. Vi behöver vila i att det finns en mening oavsett om det är att vara en god vän eller att bara ta hand om hunden.

”Existentiell styrka och kraft” handlar om att vi är del i något större än oss själva. Enligt Anna kan det vara en tro, en ideologi eller andra värden i livet som är viktiga; att man har någon slags livskarta.

– Många har ett behov av att vända sig ut till något som är större än dem själva för att orka och ha något att luta sig mot. Det kan vara Gud och en tro. Ibland kan det vara en pojk- eller flickvän. I vissa fall är det ett behandlingsprogram, säger Anna som arbetat inom missbruks- och beroendevård.

Stöd och hjälp

”Tillit som livskraft” innebär att man har förmågan att lita på andra och ha förtroende för någon eller något.

– Det är viktigt att känna att man inte behöver sköta allting själv, att allt inte beror på mig och min förmåga, utan att man kan få stöd och hjälp av någon. Det kan ge väldigt mycket kraft och mod och leda till att man orkar mer än vad man tror.

”Upplevelse av helhet” innebär att det en människa tänker, känner och gör hänger ihop, alltså att tankar, känslor och handling stämmer överens.

– Livet kan kännas som skärvor, men så finns det en glipa av hopp. Vi behöver en förmåga att sammanfoga det gamla och det nya, det som är tufft och smärtar med det som är gott. Att hitta en balans helt enkelt och det gäller även mellan aktivitet och vila.

Den åttonde och sista aspekten är ”Förhoppning,” att ha en känsla av att det inte är kört oavsett hur mörkt det ser ut.

– Det är att ha en tro på att man kommer att komma ur det svåra och det som känns som en mörk tunnel. Var och en av oss kan fungera som ett ställföreträdande hopp och uppmuntra människor som kämpar och säga att det finns en framtid.

Samtal vid kaffeborden

Efter sina föreläsningar, vid kaffeborden, uppmuntrar Anna till djupare samtal. Som hjälp på traven delar hon ut samtalsfrågor. Även om åhörarna inte känner varandra brukar det bli meningsfulla reflektioner.

– Folk längtar efter att få prata, däremot kan man behöva uppmuntra dem och då är samtalskort till hjälp. De ger mod att våga fråga och samtala om de lite djupare sakerna.