Däremot krävs det mera av oss, som ändå har sagt ja till arbeten som berör så många. Att vara ledare för med sig ett ansvar. Vilken källa hänvisas det till och hur nära den källan ligger det som presenteras? När de som representerar evangeliet men inte har kollat upp, eller inte tycker det är viktigt att hålla sig till det som Bibeln lär, är det då okej att det är så? Om det som rapporteras, inte minst i nyhetssändningar, inte alltid kan styrkas med källmaterial som är granskat och trovärdigt, eller ger ett sken av antaganden och gissningar – skapar det tilltro eller slutar människor helt enkelt att lyssna? Är det okej att alla skapar sina egna subjektiva sanningar eller kan vi begära något annat? Hur kan vi som individer förhålla oss till situationen?
Det finns en mycket stor risk att utifrån det stora som vi inte kan påverka, heller inte göra något åt det lilla som vi har en möjlighet att förändra. Hur mycket felinformation har inte uppstått genom olika antaganden? Ett exempel: En förbipasserande blev vittne till en misshandel. Genom ett fönster såg personen en man springa efter en skrikande kvinna med ett lyft tillhygge. Ryktet gick: Det finns en hustrumisshandlare på gatan. Vid närmre efterforskning visade det sig att hustrun var livrädd för råttor och sprang skrikande ut ur rummet som råttan uppehöll sig i. Mannen, som visste detta, hade ”gripit till vapen” för att bli av med råttan. Måhända att det säkert finns bättre anekdoter, men vad jag försöker säga är följande: Var inte för snabb att anta saker. Pausa och tänk efter, så slipper du bli orsaken till frustration, onödiga spänningar och andra obehag. Är bilden du ser i media äkta eller arrangerad för att medvetet sprida fel information?
Med tekniken vi har idag är det lätt hänt att ett antagande blir en sanning och tillståndet förvärras. Det är alltid bra att börja med sig själv. Sluta anta så mycket och fråga istället. Det kan vara en ögonöppnare för oss alla att tänka igenom hur många antaganden vi har. Anta inte att ditt och datt står i Bibeln bara för att någon påstår det. Ta reda på om det står eller inte. Tro inte per automatik på allt du hör och sprid det inte vidare innan du vet om det är sant eller bara ett antagande. Det är så mycket felinformation som florerar.
Likt ett hus byggd på lösan sand kommer det att falla om inte antagandena visar sig vara sanningar. Just nu är det full storm i rapporteringen från Mellanöstern, inte minst om Israel / Gaza. Hur ska vi förhålla oss till media? Hur ska vi förhålla oss till rapporteringen, både från sekulära och kyrkliga källor? Roar Sørensen, Israel-kännare, föreläsare och författare, skriver i en debattartikel i Dagen som ett svar till Per Österberg, som uttrycker motstånd mot att ”kristna sionister" låter ”idéer om utvaldhet eller högre syften styra vår tolkning av världen”. ”Självklart gör vi det”, skriver Roar Sørensen, ”det är en genomgående tanke i Bibeln. Det finns otaliga ställen som styrker det.” Att Gud utvalde judarna som sitt egendomsfolk och gav dem ett land är inget antagande. Utifrån Guds Ord är det fakta. Jag kan inte tolka Bibeln på något annat sätt.
Inblick vill vara en tidning som lyfter trovärdigheten angående Bibeln, Guds Ord. Det svåra är att det även bland troende finns så många antaganden. Om du kan något om den judiska historien, så vet du också att det har spridits många rykten och lögner. Gud har medlidande med dem som lider. Han rättfärdigar inte det som är fel hos någon och vi har en skyldighet att hjälpa där vi har möjlighet. Låt oss inte vara för snabba att döma. Det kan visa sig att vår övertygelse var byggd på antaganden och inte på fakta.