Guds kärlek har hjälpt Birgitta igenom alla sorger

– Hela mitt liv hade jag varit en sökare. Redan som barn längtade jag efter en tro.

1967 hade Birgitta följt sexdagarskriget på TV-nyheterna och kände att detta var något mer än en historisk händelse. Kunde en nation räddas på sex dagar var det tydligt att det var Gud som låg bakom, tänkte hon.

– Jag kände att jag måste vara där. Sverige var min nation men Jerusalem blev min passion.

Det var under ett möte i Malmö 1970 som hon tog emot Jesus. Två dagar senare döptes Birgitta, som var 26 år gammal då.

– När jag hälsade på en Vetlandakonstnär som jag visste var pingstvän kom jag till tro i en övergiven affärslokal i Rosengårds centrum.

– Han måste ju finnas som skapat oss, tänkte jag. Livet måste ha mening. Jag vågade tro att Gud kunde nås. Jag har gett Gud mitt liv och tänker aldrig ta det tillbaka.

Birgitta var vid den tiden skild efter att hennes persiske make lämnat henne. 29 år gammal flyttade hon med sin dotter till Betania i Israel 1973 där de bodde i tre år innan de bosatte sig i Jerusalem. Där träffade hon sin andre make som hon fick tre barn tillsammans med.

– Även om jag anade att en dröm har sitt pris och ett offer, kände jag en passion långt utöver min förmåga och ett hopp som gav mig mod att bryta upp och dra ut.

Miste sin son

Sonen Eliel diagnostiserades med sjukdomen Lennox-Gastau, och efter intensiva kramper räknades han som autistisk. Han dog då han var tolv år och kort därefter lämnade maken henne. Hon kunde varken skriva eller måla på flera år.

– Ibland har verkligheten ryckts ifrån mig. Jag skulle ha förlorat mitt hjärta om jag inte varit säker på Herrens godhet i de levandes land.

– Vad ingen läkare kunde göra för mitt slitna hjärta, det kunde Gud. Även om jag ibland har kommit bort mig som ett förlorat får, så finns det sann kärlek. Jag har känt och sett den.

Vid ett besök i Sydafrika 2008 mötte Birgitta P. Elliot Smith, psykologiprofessor och pastor. Han var sjuk i cancer när de gifte sig i Jerusalem och de fick tolv år tillsammans.

– Tacksamheten över de åren vi fick har fått ta större plats än sorgen. Även om kärlek, sorg och smärta har märkt mig, har jag inte ifrågasatt Gud.

– Jag behöver inte vara stark när jag bär Herrens namn; i förbund med en stark Gud är min styrka inte allt jag har.

Trots alla sorger har Birgitta burits av hoppet och kärleken från Gud. Hon har hållit fast vid sina drömmar och slutligen rest sig efter varje ofattbar förlust.

– Efter mycket lidande och sorg kan en själ vissna, men med himlen ovanför kan den resa sig igen.

Det finns träd som kan huggas till marken utan tecken på liv och ändå, på grund av orken i dess rötter börja växa igen, menar Birgitta.

– Mer än en gång har jag hört lovsång i mitt inre då jag upplevt mirakel och överlevt en tragedi.

Livets öknar har också haft sina blommor, som Birgitta uttrycker det. Kärleken är hennes drivkraft både i livet, tron och konsten.

– När vi begrundar livets stora mysterier och kärleken vaknar är det som när gryningen bryter igenom med en gudomlig närvaro.

Att brinna med en stark låga har sitt ursprung i vår förmåga att älska. Vi kan älska som Gud älskar, eftersom vi är hans avbild, säger Birgitta.

– Kärleken når långt utöver vår förmåga och tror att allting är möjligt. Den är en livsbejakande och beskyddande kraft.

Konstutställning i Vetlanda

När Birgitta blev frälst var hon en lovande ung illustratör. Hon tecknade mode och illustrerade romantiska noveller för tidskrifter som Femina, Damernas Värld och franska Elle. Senare jobbade hon också för Bonniers med bokomslag och illustrerade böcker.

Birgitta lade konsten åt sidan efter att ha blivit frälst och trodde inte hon skulle få mer användning av sina talanger förrän hon mötte Jesusfolket.

– De uppmuntrade och inspirerade mig att ta vara på min konstnärliga begåvning.

Det skedde en förändring av Birgittas motiv efter att hon kommit till tro och börjat måla igen. Hon har sedan dess velat vara ett verktyg och en kanal för att nå ut med budskapet om Jesus.

– Jag får min belöning när jag hör människor berätta vad min konst och mina texter fått betyda för dem. Det finns en helande kraft i bild och ord som hjälper oss sätta ord på våra känslor och upplevelser, som läker sår. Det har jag själv erfarit.

Skönheten är inte meningslös utan något Gud skapat och gett oss som en välsignelse. Konst är läkande och hjälper oss igenom svårigheter, menar Birgitta.

– Man behöver vara nära Gud för att kunna skapa något som är inspirerat av honom. Det har jag inte alltid varit. Livet har gått upp och ner, det är nog en del av konstnärslivet och av att ha en större känslighet.

Mest känd är Birgitta för sina målningar och illustrationer som porträtterar kvinnor bredvid judiska motiv och skildringar av Jesus.

– En dag såg jag helt plötsligt den gudomliga förbindelsen; för kärleks skull. Utmaningen att dela den blev en drivkraft för mitt skapande.

Förmedla tro och hopp

På födelseortens Vetlandas museum kan man mellan den 17 juni och 5 november se en unik utställning med en del av hennes konst, föremål och böcker. Birgitta har låtit några av sina målningar lämna hemmet i Jerusalem. Konstverk som återgetts i kalendrar visas nu som original liksom ett urval av illustrationer.

Det viktigaste för Birgitta är att hon når ut och då måste hon välja ett språk som inte är alltför religiöst, menar hon.

– Varje bild klär jag med budskap så att bild och text kompletterar varandra. På samma sätt som musik eller poesi kan gå rakt in i hjärtat kan också konsten nå fram. Det är som en gudstjänst för mig.

Vid tiden för intervjun har hon nyligen genomgått en knäoperation och berättar att smärtan påverkar hennes sömn. Ändå har hon varit på plats i Sverige med anledning av utställningen och arbetet med ny bok och kalender. Den 15 augusti kommer hon tillbaka till Vetlanda museum och berättar om sitt liv och sin konst under en föreläsning.

– Jag är åldersblind och räknar det som vinst. Mycket av livets sanning och skönhet har jag sett genom lidandets ögon.

Birgitta målar fortfarande. Efter att hon tog emot frälsningen har hennes passion varit att göra Jesus känd och förmedla det hopp, den tro och den kärlek Bibeln talar om.

I boken ”Mitt hjärta tog vägen om Jerusalem” delar hon med sig av sin andliga resa, sin kärlek till Israel och både tragedierna och det fantastiska i sitt liv.