– I två nya delar följer vi det offentliga samtalet och regeringens svar i efterdyningarna av den första dokumentären, återbesöker nyckelpersoner, möter nya källor och följer undersökningarna som har genomförs, säger Henrik Evertsson, journalist och regissör på produktionsbolaget Monster som producerat programmen för Discovery.

– Jag hoppas att vi nu kan få mer kunskap om vraket och större klarhet i det ödesdigra händelseförloppet som ledde till att M/S Estonia sjönk den 28 september 1994.

Dokumentären i september 2020 kom snabbt att bli internationellt uppmärksammad och satte igång en politisk jordbävning som kom att ändra historien. I dokumentären uppmärksammades upptäckten av ett aldrig tidigare dokumenterat hål i skrovet. En upptäckt som skapade stora rubriker och fick internationell uppmärksamhet, vilket ökade presssen på regeringen att agera. Upptäckten resulterade i att ett beslut fattades om att nya dykningar ska genomföras på vraket.

Dokumentärens uppföljare i två delar rapporterar om de nya undersökningarna av vraket och arbetet framåt för att försöka få klarhet i vad som hände under Estonia-katastrofen för snart 30 år sedan.

Journalisterna åtalas

Dokumentären släpps den 19 juni på Discovery+ och sänds även kl 20.00 samma dag på Kanal 5. Produktionsbolaget Monster, som stod bakom den första dokumentärserien, producerar även de två uppföljande delarna.

Det första avsnittet beskriver hur frågan om hur Estonia förliste åter är på dagordningen – men att journalisterna bakom dokumentärserien åtalas. Programmet beskriver dessutom en rad initiativ som har tagits efter förra dokumentären och fortsätter utredningen.

Det andra programmet handlar om hur Haverikommissionen för första gången sedan 1994 är på vrakplatsen och inleder den största granskningen av Estonias vrak någonsin.

– Discovery-dokumentären om Estonia har haft en stor och betydande inverkan, vilket lett till nya officiella utredningar samt en revidering av den svenska lagen om gravfrid vid vraket M/S Estonia, säger Jessica Linnman, kommunikationsansvarig på Discovery.

– Till följd av dokumentären har Haverikommissionen nu inlett nya undersökningsdyk av vraket för att få en ökad förståelse för fallet Estonia och vad som orsakade förlisningen.

Estonia – fyndet som ändrar allt har belönats med Stora Journalistpriset för ”Årets avslöjande” samt prisats som "Årets tv-ögonblick" på den norska tv-galan Gullruten.

Rättegång flyttad

Den 22 augusti kommer journalisten Henrik Evertsson och ROV-operatören Linus Andersson att ställas inför rätta i Göteborgs tingsrätt. Rättegången skulle egentligen ha hållits den 3 juni men flyttades på kort varsel eftersom en av advokaterna hade fått förhinder.

Den friande domen i Göteborgs tingsrätt i början av förra året prövade aldrig de dykningar som skedde vid Estonia i september 2019, eftersom tingsrätten ansåg att lagen inte gällde det tyskflaggade fartyg som användes vid dykexpeditionen då Tyskland inte har skrivit under gravfridslagen.

Hovrätten för Västra Sverige kom därefter fram till att dykningarna kan prövas enligt Estonialagen.

Kammaråklagare Helene Gestrin driver målet mot de båda svenskarna. Hon är också en av de medieåklagare som Åklagarmyndigheten har tillsatt och som ska ge ytterligare en möjlighet för media att få åklagarperspektivet i olika frågor.

– De åtalade hävdar att de inte visste om att deras verksamhet var olaglig och menar dessutom att lagen ger ett visst utrymme för att begå smärre överträdelser när betydelsefull journalistisk verksamhet utförs, konstaterar Helene Gestrin.

– Jag menar att journalister inte kan ha ett allmänt frikort att bryta mot lagen. Det finns exempel där journalister har dömts för att i sitt arbete ha smugglat människor eller köpt ett vapen.

– Du är själv medieåklagare. Hur värderar du den stora mediauppmärksamheten och det faktum att tre länder har tillsatt utredningar efter dokumentären?

– Det är ett argument som har använts, att deras arbete bidragit till något samhällsviktigt. Utifrån mitt perspektiv så fritar detta inte någon från ett straffrättsligt ansvar. Det kan möjligen påverka hur man ser på straffbedömningen – där kan man ta hänsyn till andra intressen.

– Har du själv sett dokumentären som rättegången handlar om?

– Nej, det har jag inte. Det kanske jag gör så småningom. Jag tycker inte att det är relevant inför prövningen. Rätten ska pröva om det har skett otillåten dykverksamhet vid Estonia.

Tar du ställning till hur relevant, folkförankrad och genomtänkt Estonia-lagen är? Många Estonia-anhöriga tycker att deras omkomna är tagna som gisslan som ett svepskäl för att myndigheterna ska slippa utreda ...

– Nej, det gör jag inte. Lagen finns och ska därmed tillämpas. Hur den har tillkommit och vilka åtgärder som har vidtagits i samband med att den tillkom det är något som andra får diskutera. Så länge den finns då finns den och då ska den också tilllämpas.

– Vill man att lagen ska tas bort får man påverka dem som sitter i riksdagen och tar beslut om Sveriges lagstiftning, säger Helena Gestrin.

Bogrampen kan bärgas

Just nu leder Haverikommissionen en expedition ute på Östersjön. I måndags framförde Haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand att Estonias bogramp eventuellt behöver undersökas ytterligare på land.

– Det som skulle kunna vara aktuellt att bärga är framför allt just bogrampen, eftersom det är en viktig pusselbit i händelseförloppet i förlisningen, sa Bäckstrand till TT.

Expeditionen på Östersjön hade i måndags pågått i en vecka. Totalt beräknas undersökningen ta mellan 12 och 16 dagar. Vraket fotograferas med en speciell teknik, fotogrammetri, där ett stort antal stillbilder sätts samman till en tredimensionell bild i hög upplösning. Arbetet är extremt väderberoende och för att få optimal sikt bedömdes juni vara den bästa månaden för undersökningarna.

– Vi får bilder av väldigt hög kvalitet och så här långt är vi är väldigt nöjda, säger Bäckstrand.

Expeditionen har haft en del motgångar. I tisdags förra veckan fastnade en specialbyggd undervattensdrönare strax efter att den släppts ner i havet och två dagar senare gick en kabel av under arbetet. Trots det går arbetet enligt tidsplanen.

– Vi har räknat med en del tekniska svårigheter. Det här är ingen enkel uppgift, det är vi helt medvetna om, så det har vi tagit höjd för i tidsschemat, säger Bäckstrand, som berättar att det kommer att ta tre till fyra månader att sammanställa all data från expeditionen.

Både vraket och botten det ligger på undersöks.

Expeditionen som undersöker vraket efter Estonia fick i förra veckan fram sin första sammansatta bild på vraket. Bilden består av 623 stillbilder sammansatta med en speciell teknik, fotogrammetri.