Gotlänningen Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör vid Statens Haverikommission, gick i slutet av förra veckan ut i P4 Gotland i Sveriges Radio och påstod att de stora hålen i Estonias skrov har uppstått via bottenkontakt.

– Det är provocerande. De har steg för steg – utan att vara färdig med utredningen – lyckats övertyga allmänheten om att hålen har uppstått via kontakt med stenbotten., säger Lennart Berglund, ordförande för SEA, den största anhörigföreningen som bildades efter Estonia-katastrofen 1994.

– Det kan inte vara haverikommissionens sak att försöka visa allmänheten en bild så att de kan tro på vad haverikommissionen kommer fram till. De ska ju utreda vad som faktiskt hänt och sedan redovisa det, säger han.

Från den internationella utredning som gjordes år 1994 finns det mer än 100 timmar film, men trots detta upptäcktes inte de stora hålen på styrbordssidan som dokumentären ”Estonia - fyndet som förändrar allt” hittade.

Jonas Bäckstrand säger i en färsk TT-intervju att det berodde på att fartyget låg med hålen nedåt och att kamerautrustningen är bättre i dag. I själva verket har hålet på styrbordssidan varit känt i decennier.

Hålet väl känt

I Dagens Nyheter (DN) den 18 oktober 1994 redogör journalisten Anders Hellberg utförligt för det stora hålet på Estonias styrbordssida.

Hans källor uppges vara initierade och ha insyn i utredningen och dessutom intervjuas sjökapten Sten Andersson på Sjöfartsverket, observatör i kommissionen. Hålet hade synts på videon från vraket, men omnämns inte i haverirapporten.

”När det 50 till 60 ton tunga visiret börjat röra sig slet hydrauliken spår i plåten och det blev hål i skrovet… Det finns bilder på de här skadorna, som vi fått genom nya bilder som undervattenskamerorna tagit”, sa Sten Andersson till DN.

Även skeppsbyggnadsingenjör Anders Björkman skriver på DN Debatt den 15 augusti 1996 att ett hål på däck sänkte Estonia.

I Jutta Rabes intervju med dykaren Håkan Bergmark år 1999 bekräftar denne att han och övriga dykare sett ett hål i skrovet på styrbords sida, inte långt ifrån bogvisiret.

Bergmark bekräftar året därpå uppgifterna för journalisten Fredrik Engström i Expressen den 22 augusti 2000: ”Håkan Bergmark, 41, från Stockholm var en av de första som dök ner till "Estonia". Han säger att han såg och filmade ett stort hål på fartygets sida. Han fäste inte så stor uppmärksamhet vid det då. 'Det var inte min uppgift att hitta olycksorsaken´”.

När jag själv i början av år 2006 intervjuade sjöfartsexperten Werner Hummel på den tyska expertgruppen i Hamburg tog han fram ett skissblock och ritade upp var hålet på Estonias styrbordsida befann sig.

Johan Ridderstolpe är mariningenjör och har varit chefskonstruktör och teknisk chef på marinens verkstäder på Musköbasen. Han har gått igenom vittnesuppgifterna från överlevande efter Estonia-katastrofen.

– Ingen överlevde av dem som befann sig inom en radie på tio meter från det hål som nu har hittats. Vittnen som överlevde på nedre däck berättar i förhören om att när den enorma smällen skedde så upplevde de det som en grundstötning, som om en missil träffade, som att fartyget stannade och lyftes upp ur vattnet, säger Johan Ridderstolpe.

– De beskriver det som enorm smäll. När den kraftiga smällen kom satte de sig upp i sängen och sprang ut direkt och hade redan då vatten i hytten. De fick tidigt reda på att detta är kört och att det handlade om liv och död. De som är längre bort inte lika bråttom och fastnade i fällan.

Johan Ridderstolpe menar att man tog bort alla filmer från området kring hålet när fartyget filmades år 1994 och 1996.

– Där hålen finns visar filmerna endast hur fartyget ser ut upptill, kamerorna gick aldrig ned till hålen. Sedan är det i detta läge helt ointressant hur hålen har kommit till. Det finns de facto ett hål som den förra haverikommissionen hade missat, vilket innebär att det ska genomföras en ny haveriutredning enligt regelverket.

– Att det finns ett hål under fartygets vattenlinje har jag varit övertygad om hela tiden. Estonia hade inte kunnat sjunka så snabbt utan ett hål.

Ville inte se

Johan Ridderstolpe är kritisk mot att man blandar ihop den tekniska frågan med vittnen, överlevande och anhöriga.

– Så fort man har åsikter om att den tekniska utredningen var undermålig ges några få kritiska anhöriga stort utrymme i medier så att den tekniska kritiken helt plötsligt blir konspiratorisk i allmänhetens ögon, säger Johan Ridderstolpe.

Lennart Berglund på SEA menar att det där med att hålet inte skulle ha synts år 1994 är nonsens.

– Det är bara att man inte ville se det. Dessutom finns det indikationer på att övertäckningen som avbröts 1996 pågick i området där hålen finns, säger han.

– Vi är helt öppna för olika alternativ men litar inte på myndigheterna. Så fort de får möjlighet så säger de att hålen uppstått genom kontakt med botten. Enligt Marcus Kurm och hans utredning så har fartyget i princip inte rört sig alls sedan fartyget sjönk.

– Bergformationen 20 meter från hålet består av en platt häll som inte har kunnat skada fartyget. De klippformade formationer som beskrivits som stenar är i själva verket lera konstaterade Kurms expedition. Hade haveriutredningen varit lite snabbare och inte försökt att påverka opinionen innan deras utredning var klar så hade vi haft lättare att ta till oss deras slutsatser.

Estlands officiella Estonia-utredare, förre statsåklagaren Margus Kurm, var i förra veckan i Trondheim och träffade professor Jørgen Amdahl på Trondheims universitet. Inom någon månad kommer resultatet efter att Almdahl har gått igenom filmerna av hålet och visiret utifrån Kurm-expeditionens dykningar. Kurms expedition genomfördes av gruppen SA Mare Liberum, som drivs av anhöriga till offer för Estoniakatastrofen.

En marinexpert i Singapore tittar dessutom på helheten och även hans resultat blir färdigt inom några månader.

Flera undersökningar av passagerarfärjan Estonias vrak som ligger på botten av Östersjön kommer att genomföras om några veckor. Syftet med den expedition som Statens haverikommission gör är främst att dokumentera vraket, inte att göra nya fynd.

I juni ska en undersökning av den havererade passagerarfärjan genomföras med hjälp av fotogrametri. Undersökningarna kommer att genomföras av det Västerviksbaserade företaget Ocean discovery i samarbete med det danska bolaget JD-Contractor. Både den svenska och den estniska haverikommissionen kommer att vara ombord för att leda och styra arbetet, rapporterar TT.